Så väldigt mycket folkmusik, och så väldigt mycket Springsteen. Bossens nya är rolig, helt enkelt. Visst kan man dra politiska växlar på att Springsteen på den senaste skivan nu så tydligt kopplar tillbaka till en politisk protestsångartradition som har gör när han låter sig inspireras av Pete Seeger. Framförallt tycker jag dock att det är glädjen i musiken som slår en. Det här är månne medvetet, men mest är det bara kul.Och Bruce Springsteen lyckas till och med få riktig fason på själva titelspåret. Jag trodde nog att Friggebo för all framtid lyckats sabba förutsättningarna för det, åtminstone i mitt fall. Men det blir faktiskt riktigt vackert. Och någonstans också självklart, är det inte det här han alltid har sagt - till exempel i låtar som "Badlands"? We shall overcome. Someday.
Blir lite lätt avundsjuk på de som har biljetter till konserten senare i år. Tydligen har Springsteen tidigare under turnen kört versioner av bland annat "Atlantic city" också. Nåväl. Vad är väl en bal på slottet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar