Det har varit högsta mode i bloggosfären på sistone, att hylla vänsterpartisten Josefin Brink. Bland annat så skrev socialdemokraten Joel Malmqvist en hyllningskrönika häromsistens (som du läser här) och idag utnämner Brinks partikamrat Ali Esbati hennes text om vårpropositionen till ”dagens absolut nödvändiga läsning” (hela Alis inlägg hittar du här)
Efter att ha följt Alis uppmaning är jag dock benägen att hålla med. Det är en briljant analys av regeringens politik som serveras. Kan säga mycket men nöjer mig med att citera slutklämmen i sin helhet;
”Anders Borg räknar själv med att år 2010 ska det så kallade utanförskapet ha minskat från drygt 1 miljon till 890 000 personer. Det är ju för det första inte så imponerande under en period med rekordhög tillväxt och historiskt goda statsfinanser.
Men dessutom innebär ju det att regeringen helt iskallt räknar med att 890 000 personer år 2010 fortfarande kommer att vara arbetslösa eller sjuka, men de kommer att vara mycket fattigare som en effekt av sänkta ersättningsnivåer, högre avgifter, slopade bostadsbidrag osv.
890 000 personer är alltså restposten i den ekvation som regeringen kallar sin jobbpolitik’.”
Men som sagt. Enligt uppgifter från högsta ort är detta absolut nödvändig läsning, så det är bara att sätta igång. För hela inlägget börjar du lämpligen med att klicka här.
Andra bloggar om: Josefin Brink, vårbudgeten, rättvisa, Ali Esbati, Joel Malmqvist, vänsterpartiet, politik och annat intressant
19 kommentarer:
Johan, Johan, Johan...vad kan man säga? Say it ain't so, att du går blint efter en partisk bloggares åsikt? "Briljant analys"??? Har du ingen standard på kvalitet? Du är ung förstås, så du är förlåten.
Orkar inte skriva mer men lägger in vad jag själv skrev till Kerstin på Motvallsbloggen:
A-K:"Men hör du Kerstin, inte kan man väl hoppa på en bandvagn bara enligt en blogg eller hörsägen, eller den senaste stjärnan på politikhimlen? Nu sprids Josefins blogginlägg i alla hörn och kanter, och tom Johan Sjölander är alldeles ifrån sig impad. Jag kan bara skaka på huvudet.
Och vad finns det då i artikeln? Jag såg ingenting av substans medan det vimlade av spekulationer och naturligtvis en stark politisk vilja att tyda allting i sämsta möjliga ljus. Jag tycker det blir rent ut sagt enfaldigt.
Först kommer en inledande paragraf
smockfull av floskiga propagandaord som en Goebbels skulle ha varit stolt över (obs! ingen jämförelse med nazisterna menad!) Nåväl, man får hålla i sinn att JB predikar för kören, men ändå!!!:
"paketleverantör åt rikemansklubben"...förmögna män på bekostnad av arbetslösa, sjuka, kvinnor, invandrade...inte har en villa i Saltjsöbaden...wallenbergssfärens bolagsstämmor..."
Sedan när JB har fångat alla villiga (idioter) på detta tvivelaktiga sätt (majoriteten icke-vänster tillhör inte rikemansklubbar, duh) följer "axplock" som Josefin översätter i "klartext" som om läsaren inte kan bilda sin egen uppfattning. Den gång hon håller med om någonting - som i tesen att ju längre man är arbetslös, desto svårare blir det att komma in på arbetsmarknaden - sätter hon sin egen sprätt på vad det kan betyda.
Nog kan du bättre, Kerstin? Mycket möjligt att vårbudgeten är helt förkastlig. Mycket möjligt också att mycket av vad JB skriver är sant, om t.ex. frågan om sämre bidrag för sjuka och arbetslösa och att det är alla i hela världen förunnat att kunna klara högskoleutbildning. Men inte kan man väl gå så helt efter vad en partisk poppolitiker säger?
Till exempel: När det talas om det projicerade utanförskapet som skulle vara 890000 år 2010 beskrivs det utan blygsel som "iskallt"! Jag skulle vilja säga att det är av yttersta vikt att man beaktar dessa medborgares situation och att det inte är "iskallt" att planera för något som alltid kommer att finnas! Jag har aldrig hört talas om något samhälle som inte har utanförskap. Tyvärr finns det och har alltid funnits, av olika orsaker, och ingen familj är immun, inte min heller! När utanförskapets antal har odlats och ökats onödigt högt är det väl befogat att försöka åtgärda?
Vårbudgeten borde diskuteras men inte från affekt och och vilda antaganden. men det är du ju iofs så bra på själv så det passar nog finemang.
"I'm having my say", ungefär som hundraåringarna i Harlem, Delaney-systrarna, inte för att jag är hundra än men...:
http://havingoursay.com/
Jag tror att när du sansar dig kommer du förhoppningsvis att må mindre illa."
Mvh,
A-K
Ulla Andersson (v) gjorde bra ifrån sig i debatten om vårbudgeten (vilket Brink också skriver i sin blogg). Pär Nuder sågade Anders Borg med fotknölarna i Gomorron, SVT.
Ni är roliga, ni till vänster!
:-)
Josefin 'skriver briljant'
Ulla Anderson 'gör bra ifrån sig'
Pär Nuder 'sågade vid fotknölarna'
:-)
Ni verkar bli så glada av att bara nå'n säger vad ni helst vill höra. Och somliga både säger och skriver sån't dom övriga vill höra också.
Både Gudrun Schyman och Mona S säger ju vad folk vill höra, och detta är/var bådas framgångsrecept också. Prat, prat, prat, prat, prat ...
... om hur bra allt borde vara, och att det alltid är nå'n annan, nå'n annans fel, och nå'n annan som skall göra det.
I decennier har det pratats. 12 år med (s) regering ökade sjukfrånvaron, ungdomsarbetslösheten, förtidpensionärer, utanförskapet. Men nu jublar dess apologeter när någon äntligen(!) säger att allt är den efterträdande regeringens fel ...
"briljant analys" som någon sa!
Jo, visst är ni roliga, ni till vänster!
Tja, alla bloggare hyllar inte Josefin Brink...
AK: jag tycker Josefin hittar mycket spännande i finansplanens som åtsminstone inte jag kände till. Att regeringens säger rakt ut att det tycker det är ett problem att svenskar utbildar sig mer, exempelvis, samt skrivningarna om lönesättningen. Sedan kan vi tycka olika om retoriken, men det vore väl underligt annars.
Alexandra; delar din uppfatning att Borg var osedvanligt svarslös när han mötte Nuder.
Jonas: Jag förstår att du tycker det är märkligt att jag gillar när jag hör folk säga bra saker. Men orsaken är enkel - ju fler som tänker kloka tankar och säger bra saker, dessto större chans att dessa kloka tankar också blir verklighet en dag. Vilket ju vore bra för vanliga människor i det här landet.
Och Per. Att bloggeliton och Brink tycker olika om prostitution vet jag inte om det är det som sänker henne i mina ögon direkt. Men det var ett kul valt exempel...
Johan, jag menade att säga att man inte kan gå efter hur en journalist i ropet tyder en rapport. Det du ser som kloka och bra saker ser jag som så inbäddat att jag inte kan gå efter det.
Naturligtvis har du läst vårbudgeten själv och dragit dina egna slutsatser så du måste ha dina skäl att påstå att "regeringen säger rakt ut att det tycker det är ett problem att svenskar utbildar sig mer". Då får vi väl vänta oss att regeringen stänger alla universitet och högskolor?
Vad du menar med det jag citerade får du nog specifiera. Vad står det i vårbudgeten som indikerar att så är fallet?
Att regeringen är kritisk till att för många svenskar utbildar sig är nu inget nytt. Under hela tiden i opposition har de partier som nu bildar regering (med undntag av centern, för det mesta)röstat nej till utbyggnad av högskolan, framförallt när denna utbyggnad sker utanför de traditionella storstads- och lärosäterna.
Men argumenten för detta har sällan framstått som så tydliga som i det citat Brink lyfter fram. De är ett problem för arbetsutbudet att människor etablerar sig senare på arbetsmarknaden, eftersom skatteunderlaget minskar (vilket ju är sant, i sig.) Att det kanske finns andra positiva effekter av en mer högutbildad arbetskraft är ju dock en annan sida av myntet, väl värd att tillföra i sammanhanget.
Johan, du blandar ihop 'bra saker' med 'saker du gärna vill höra'
I nästan alla de saker jag tar upp på din blogg brukar det vara precis tvärtom:
Jag säger 'bra saker' som dock är sådana att 'du inte gärna vill höra dem'
:-)
Bra för i princip allt vanligt folk vore om de vore mindre beroende av politiken och politiska beslut.
Många tycks tro att politik är vad som 'gör bra saker' åt folk. Några tycks tom tro att det viktigaste är att prata om politiken som är det som gör skillnaden. Det är fel båda ggr!
Det är 'att göra bra saker' som är nyckeln, och riktiga saker utförs av riktiga människor. Politiken utför aldrig riktiga saker, den pratar pratar pratar, käbblar innbördes och pratar än mer, och den kostar, den kostar mycket. Och den spenderar pengar på saker som inte efterfrågas till det priset.
Ditt tankefel är just hoppet från 'bra tankar' till 'bli verklighet'.
Det som saknas där är nämligen själva utförandet, och den eller de som gör det.
I allt politiskt prat (dock i högre utsträckning från vänsterhåll) saknas verklig insikt om och förståelsen av denna allra viktigaste del av verkligheten: Utförandet, leverans av riktiga värden.
Och detta är också skälet till att planhushållning har ett så erbarmligt dåligt facit ...
Återigen kloka ord från mig till dig ... och helst skulle du vilja att inget av detta vore sant.
:-)
Jonas skrev:
"Bra för i princip allt vanligt folk vore om de vore mindre beroende av politiken och politiska beslut."
Håller helt med. Tycker däremot att det är bättre att vara "beoroede" av ett politiskt beslut än av ett beslut fattat utanför demokratisk kontroll. Politik kan ofta vara ett sätt att göra dig mindre beroende av sådana icke-demokratiska beslut fattad över ditt huvud.
"Många tycks tro att politik är vad som 'gör bra saker' åt folk. Några tycks tom tro att det viktigaste är att prata om politiken som är det som gör skillnaden. Det är fel båda ggr!"
Politik KAN vara vad som gör bra saker för folk. Det är därför de flesta som uppnått demokrati och allmän rösträtt brukar vara rätt nöjda med det. Att prata om bra saker är naturligtvis bara bra om det också leder till bra saker. Även om det kan vara ett nog så angenämt tidsfördriv fram till dess...
"Det är 'att göra bra saker' som är nyckeln, och riktiga saker utförs av riktiga människor. Politiken utför aldrig riktiga saker, den pratar pratar pratar, käbblar innbördes och pratar än mer, och den kostar, den kostar mycket. Och den spenderar pengar på saker som inte efterfrågas till det priset."
Öh. Sist vi hörde sådan kraftfull kritik av "det demokratiska käbblet" var det trettiotal och det var inga roliga killar som stod för det budskapet. För Jonas, visst har demokrati och politik sina nackdelar. Men vad är ärligt talat alternativet?
"Ditt tankefel är just hoppet från 'bra tankar' till 'bli verklighet'.
Det som saknas där är nämligen själva utförandet, och den eller de som gör det.
I allt politiskt prat (dock i högre utsträckning från vänsterhåll) saknas verklig insikt om och förståelsen av denna allra viktigaste del av verkligheten: Utförandet, leverans av riktiga värden."
Öhum Jonas, nu läser du mig som faen läser bibeln. I en demokrati är själva samtalet, dialogen, "pratet" en viktig del på vägen mot beslut. Men självklart är pratet inte allt. Självklart måste beslut verkställas i praktisk handling.
Jag tror nog att jag förstår detta, jag också. Vad vill du försöka antya med att så inte skulle vara fallet?
"Och detta är också skälet till att planhushållning har ett så erbarmligt dåligt facit ..."
Men planhushållningen föregicks väl inte direkt av några omfattande diskussioner? Det var väl mer raka rör och ordergivning? Jag anar att du har något du försöker säga, men du får faktsitk inte fram det här.
"Återigen kloka ord från mig till dig ... och helst skulle du vilja att inget av detta vore sant."
Du gillar inte politik/demokrati (nu kommer du bli jättearg för att jag likställer politik och demokrati, men då ligger bevisbördan på dig för att visa att det finns någon avgörande skillnad).
Fine. Vad är alternativet då? Jag vet att du så gott som alltid hamnar på liberala positioner, försvarandes regeringen, men även liberalism och den sittande regeringen är ju i hög grad politisk. Och även i vårt nuvarande styre föregås beslut av en diskussion (prat, prat, prat.)
På vilket sätt vill du ändra på detta?
Johan, jag får helt enkelt studera alla förslag då jag inte kan gå efter hörsägen själv. Hittills har jag sett från nätet att regeringen inte alldeles verkar negligera behovet att minska en alldeles för stor sfär av utanförskap och arbetslöshet och att den verkar ägna tankar åt utbildning och kompetens. Tydligen är det inte perfekt inom dessa områden som det är?
Jag har svårt att tro att den nya regeringen vill stänga dörren för dem som vill vidareutbilda sig. Att det kommer att finnas ett segment inom samhället som aldrig kommer att kunna eller att vilja studera på högskola får man heller inte bortse ifrån; dessa medborgare ska inte marginaliseras utan få alla möjligheter till arbeten man kan leva på. Det handlar om dina och mina vänner eller släktingar! Vid första anblick ser det ut som om grundskolan i alla fall - som sig bör - har som objekt att skapa förutsättningar för alla barn att få gymnasiekompetens och därmed kvalificera för högskola?
Snarare är jag lite otålig mot alla skrivbordsintellektuella som lever gott på att tala om för arbetare hur de ska tänka och tycka. Jag har nog själv ett ben kvar i arbetarklassen och blir lite "resentful" mot den förmyndarmentalitet somliga visar.
Det jag hoppas på är att samhället utvecklas så att alla jobb är respekterade och att alla kommer att få jobb de kan leva på.
"Jag har svårt att tro att den nya regeringen vill stänga dörren för dem som vill vidareutbilda sig. Att det kommer att finnas ett segment inom samhället som aldrig kommer att kunna eller att vilja studera på högskola får man heller inte bortse ifrån; dessa medborgare ska inte marginaliseras utan få alla möjligheter till arbeten man kan leva på. Det handlar om dina och mina vänner eller släktingar! Vid första anblick ser det ut som om grundskolan i alla fall - som sig bör - har som objekt att skapa förutsättningar för alla barn att få gymnasiekompetens och därmed kvalificera för högskola?"
Här håller jag helt med dig A-K. Och jag tycker därför det är synd att regeringen skär ner på vidareutbildningar för arbetslösa, att man är njugg mot ubyggnad av högskolan, att man inte tycker det är självklart att gymansieutbildning ska ge möjligheter att läsa vidare på högskola.
Jag tycker också att det är viktigt både med utbildning för och bra villkor för de (många) som inte vill jobba med något högskolerelaterat. De satsningar på lärlingsutbildningar som regeringen nu fortsätter (även om man kan vara kritisk till detaljerna) var något den socialdemokratiska regeringen inledde och som stod i valmanifestet att de skulle införas.
Sedan vill jag också ha en sammanhållen lönestruktur, progressiva skatter och en utbyggd välfärd så att ens livsval inte ska "straffa" sig i form av livskvalitet på andra områden. Men detta är större ideologiska frågor, och i den meningen egentligen lite utanför ämnet här.
Johan, du blandar friskt och missar poängerna ... (och försöker dessutom smyga in en och annan småful insinuation :-)
Men:
Den viktigaste, och helt centrala rollen som politik har är att stifta lagar, lagar som är lika för alla och neutrala dem emellan, som är kända och transparanta, vars följder är fortusägbara, och som upplevs som legitima av alla anständiga människor. Sunda kloka lagar är den enda riktiga 'produkt' som politiken levererar, som inte någon annan kan.
Att den lagstiftande församlingen väljs demokratiskt är själva innebörden av begreppet demokrati.
Och jag håller med dig om att inför stiftandet av en ny lag skall det pratas och diskuteras mycket.
Men om höjer blicken lite grand kommer du att finna att nästan ingen politisk debatt handlar om lagarna och hur de skall vara utförmade. Istället handlar det allra mesta om 'hur det ska va eller ska bli' och det handlar en massa om att saker (verkligheten, männsikor mm) skall regleras och styras till ett visst slutmål.
Den sortens politik är oftast både dålig, trubbig, och debatterna kring sådan är mest bara käbbel och pladder.
Exempel:
Under hur många decennier har 'vi' sagt hur bra och rättvis och tillgänglig svensk skjukvård skall vara? Precis! Alltid! Och vad har allt politiskt käbbel om sjukvården levererat? Och vad har det kostat? I pengar, och i väntetider mm? Och är det själva utförandet av leverad sjukvård som har kostat? Nej, inte det heller! Varför sker det nästan ingen utveckling alls av hur sjukvården fungerar? Svaret är förstås: 'politik´, politiserande och politiskt käbbel och kattrakande.
Och detta ändå i ett område där iaf partierna är hyfsat eniga om att den skall vara skattefinansierad. Betänk också att behovet av sjuvård är helt och hållet oberoende av frågan: '(kd) eller (mp) eller nåt annat?'.
Men vad jag egentligen påtalar är allt det 'pratet, käbblet, poserandet och både spelad och äkta indignation' som vi får höra från politiskt håll. Folk som ställer sig upp och berättar om hur dom vill att 'det skall va' ...
... och nästan allt är fullständigt tomt på innehåll. Verkligt innehåll alltså!
Och ifall du missade det Johan, bristen på både planekonomi och de vackert klingande poltiska högtidstalen är att de bortser det viktigaste, nämligen att det är människor som får saker utförda. Inte pratet eller planen.
Och människor tenderar att göra sånt dom vill, för att dom vill det. Inte sånt som andra vill för att andra vill det, och ännu mindre för att de blivit kommenderade att göra det.
Ta ditt sista inlägg som exempel:
Du vill ha en 'sammanpressad lönestruktur'. Det är ju lite rart.
Men inte en enda kotte som vill tjäna mycket pengar vara sig bryr sig eller fogar sig. Och det kommer alltid finnas de som vill bli rikare (och det är dessutom en i grunden sund inställning). Och de kommer att hitta nya vägar och metoder för att försöka och det är också bra (bara det är lagligt).
Det är det jag menar, politiskt prat om hur alla andra borde göra, välja och värdera, har inte mer substans än vilken fikarumsdiskussion som helst.
Men det kostar en herrans massa ...
Tack för utförlig förklaring.
Bara för att du skall slippa påpeka självklarheter, Johan.
Jag vet att där finns ganska mycket som sköts politiskt också, på komunnivå tex, att detta debatteras, och att även nya lagförslag kritiseras.
Det förra är dock inte uppe på 'debatttapeten' och det senare handlar alldeles för mycket om att att det den andra sidan föreslår alltid är fel, följt av en massa tom med ljudlig retorik ...
"Under hur många decennier har 'vi' sagt hur bra och rättvis och tillgänglig svensk skjukvård skall vara? Precis! Alltid! Och vad har allt politiskt käbbel om sjukvården levererat? Och vad har det kostat? I pengar, och i väntetider mm? Och är det själva utförandet av leverad sjukvård som har kostat? Nej, inte det heller! Varför sker det nästan ingen utveckling alls av hur sjukvården fungerar? Svaret är förstås: 'politik´, politiserande och politiskt käbbel och kattrakande."
Men detta stämmer ju inte. Vi har haft en makalös utveckling av den svenska sjukvården under bara de senaste tio åren. Behandlingar som i början av nittiotalet framstod som sci-fi utförs idag rutinmässigt. Vi har pressat ner spädbarnsdödligheten från en redan otroligt låg nivå ännu lägre. Och detta har inte skett på grund av politiska beslut, men det har skett i en sjukvårdsorganisation där demokratiskt valda politiker är de som sätter ramarna.
Problemet med sjukvård är nämligen att det är en ändlig resurs som på något sätt måste fördelas, och att behoven är närmast oändliga. Antingen låter man marknaden sköta det. Eller så hittar man något annat sätt. I Sverige och de flesta andra länder har vi valt ett annat sätt.
Idag är frågan om tillgänglighet högst uppe på den politiska dagordningen (hos alla partier för övrigt.) Det gör att vården kommer att bli mer tillgänglig (och också i stor utsträckning har blivit det, med telefonupplysningar och så). Och detta hänger samman med en politisk dagordning, som kommer ur en alllmän debatt, som växer ur människornas uppfattning om hur det fungerar.
Långsamt. Ja, kanske. Mycket snack? Absolut. Men att hävda att absolut inget händer är faktsikt att göra det för enkelt för sig.
Johan, du försöker återigen blanda bort korten.
Du har helt rätt i att sjukvård internationellt har utvecklats, och att man idag kan göra saker som inte gick att göra för tio år sedan. Men detta är inte utveckling av sensk sjukvård.
Svensk sjukvård idag lider av exakt samma brister som den led av på 70 talet! Brist på tillgänglighet och tillträde.
Den allra mesta sjukvård som utförs idag är av tänligen måttligt kunskapsinnehåll, den är inte mer avancerad än kunskapen som innehas av en rörmokare eller en som står i en charketuridisk har. Det handlar om öroninflammationer, skrubbsår, influensainfektioner och lite till.
Ändå har vi kötider, problem med tillgänlghet, med att få träffa samma läkare två ggr i rad osv.
Det finns ett skäl till detta, och det är politiskt. Ingen skulle självmant vilja komma till en ny 'doktor' varje gång barnen är sjuka. Ingen business skulle tro att detta är det bästa sättet att tillhandahålla vad folk vill ha.
Och jag anser dessutom att du verkligen slingrar dig. Det som mött mest motstånd från rörelsehåll är att göra tillängligheten till sjukvård mer marknadsmässig. Genomgående! Troligen för att (s) är livrädda för att folk skall fatta hur mycket bättre det kan vara när proffs sköter verksamheten än när inbördes käbblande politiker är de som ges det yttersta ansvaret.
Och ändå, sjukvården är ett av de områden där politikerna är nästan helt eniga, där kontroversen handlar om ifall leverantör A eller B är mest passande, ideologiskt från vissa håll, men där själva beställningen och betalningsmtoden inte alls är ifågasatt.
Inte ens där sker leverans.
För du vet väl att ett vanligt skrubbsår, med lite rengöring med alsolsprit och plåster kostar i Sverige dryga 2000 kr för folket medan samma sak i USA kostar någon hundrlapp över disk.
Förklara för mig varför en Svensk skall betala 5 ggr vad det kostar på riktigt bara för att sådana som du skall vara nöjda? Vari består värdet av politiskt huvudmannaskap och tillhörande käbbel för dem som behöver vanlig sjukvård?
Varför skall de betala för all landstingsbyråkrati som inte ger någon utförd vård alls?
Men Jonas, det är ju ett välkänt faktum att sjukvården i USA kostar mer än i Sverige (uttryckt i andelar av BNP), trots att vissa faktiskt står helt utanför och andra hänvisas till en rätt undermålgi vård. Svensk sjukvård är alltså efektivare än amerikansk.
Jag skulle vilja hävda att du har en felaktig bild av svensk sjukvård, som grundar sig i fördommar snarare än fakta. Med detta inte sagt att svensk sjukvård är bäst på allt - vad gäller tillgänglighet är vi dåliga (något som alla är medvetna om och som därför kommer att förändras, även om det går långsamt.)
PS; jag var för övrigt för några år sedan på en internationell sjukvårdskonferens i Köpenhamn. Där var många amerikanska sjukvårdsforskare och läkare, och de redogjorde för även för de kvalitetsbrister som finns i amerikansk sjukvård. Nu påstår jag inte att dessa är större än de är i europa, utan bara att alla system har sina för och nackdelar.
När det gäller själva sjukvårdens kvalitet tror jag dessutom att det är andra saker (ledarskapet, utbildning osv) som är viktigare än vilket politiskt system vi har för att fördela pengarna. Men att påstå att den svenska modellen leder till sämre vård är - återigen - rakt av ett faktafel.
Johan, USA har helt klart bekymmer med hur sjukvården fungerar där också. Detta är dock inte föremål för diskussionen här.
Vad jag sa är att tex rengörningen och hoptejpning av ett skärsår kostar 2000 kr (netto) i Sverige samt att det är ändå svårt att få komma fram till en läkare utan utan köer både i telefon, i bokning och i väntrum. (Notera att prislappen på själva väntandet då ändå är satt till 0:- kr i ovannämnda kostnad)
Och, Johan, jag säger inte att rengöringen och hoptejpningen är sämre i Sverige. Jag säger att priset (det faktiskta) är orimligt och att dessutom tillgängligheten är undermålig.
Det är det gamla vanliga man får höra från vänsterhåll: Man försöker dölja det faktiska priset när man avgör huruvida något är bra/dåligt. (Vilket förstås är rent nonsen som varje tänkande individ förstår, även du Johan)
Och skälet till denne dåliga resurshantering är inte 'ledarskapet', för alla säger nämligen att de vill samma sak. Problemet är den planekonomiska modellen för hur det skall skötas.
Och för att återknyta till ursprungsömnet:
Allt prat om hur bra det skall och borde vara är varmluft, innan där sker leverans för konstnader som är rimliga (ej högre än marknad)
En sak till:
Det är inte pga av astronomiska löner till läkare, syrror och personal i receptionen som svensk vård är så dyr. Tar du med lönerna i USA utfaller jämförelsen sämre ändå.
Skicka en kommentar