Folkpartiet – de nya konservativa?

Hur ska man förstå Jan Björklunds politiska linje? Att han är en strateg och en taktiker och väldigt skicklig på att fånga upp olika strömningar i folkopinionen är en sak. Han har som få andra legat bakom det folkpartistiska konststycket att lyckas plocka populistiska politiska poäng på folks irritation över kepsklädda mobiltelefonpratande skolelever och språkokunniga invandrare. Men vad vill han, egentligen?

När jag nu läser kommentarerna runt Björklunds installationstal är det ett begrepp som osökt dyker upp i huvudet. Konservativ. Eller snarare socialkonservativ. Det finns den där gammaldags pliktmoralen som ständigt pockar upp. Tilltron till auktoritet och fasta normer. Omsorgen om den som faller, men aldrig utan ett uppfodrande ”ryck upp dig nu” på läpparna. Och kanske också i den enda egentliga politiska nyheten, när han öppnar upp för att begränsa informationsfriheten i syfte att värna den personliga integriteten.

Att taktikern Björklund skulle inse att inga väljarframgångar finns att vinna till höger om Maud Olofsson har jag länge misstänkt. Vad som snarare återstår blir därför egentligen ett försök att återupprepa moderaternas framgångsrecept från i höstas, att satsa på att vinna över s-väljare och andra mittensympatisörer. Samtidigt skulle en kursändring i rakt socialliberal riktning kanske framstå som alltför skenhelig.

Och då kanske socialkonservatism kryddat med en smula klassretorik är precis vad doktorn föreskriver ("arbetareklassens barn förlorar på kravlösheten", typ). I sådana fall blir det en klassisk match som socialdemokratin och övriga vänstern har att ta. Och då får vi inte underskatta den attraktionskraft den typen av retorik som Björklund försöker sig på kan ha bland breda väljargrupper. Samtidigt som jag, även om jag verkligen inte tycker att man ska underskatta den nye folkpartiledarens politiska skicklighet, kanske tror att de enorma förväningar som nu från borgerligt håll knyts till honom är lite väl överdrivna.

Det finns trots allt en verklighet där ute som påverkas av regeringens beslut, och det är mot den verkligheten alla borgerliga politiker kommer att bedömmas. Och än så länge finns det väl inget som tyder på att det skulle vara till någon fördel för högeralliansens partier...

Läs mer här, här, här och här. Henrik Sjöholm och Blogge Bloggelito ger också varsin intressant bloggreflektion på ämnet (från den högra planhalvan så att säga).

Andra bloggar om: Jan Björklund, folkpartiet, konservatism, socialkonservatism, liberalism, socialliberalism, politik, ideologi och annat intressant