Det känns faktiskt förjäkligt att inte kunna vara där, men en febrig dotter gör att jag får tillbringa hela eftermiddagen och kvällen hemma i lägenheten istället för att vara med och manifestera mitt stöd för det Burmesiska folket. Men jag kommer att vara med er i tanken. Och så lovar jag att bära rött här hemma i lägenheten istället.
Alla ni som inte har något att skylla på ska naturligtvis bege er ut på gatorna. Exempelvis till medborgarplatsen klockan 17.00. Och så får ni se till att ropa så högt att det hörs, om än inte hela vägen till Rangoon så åtminstone till Peking.
Andra bloggar om: politik, burma, protester, demokrati, rött och annat intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar