måndag, maj 14, 2007

Kvalitet och kvantitet i högskolan

Det finns brister inom det svenska högskoleväsendet. Det konstaterar Högskoleverket när de idag fullföljer sitt sexåriga uppdrag från 2000 och presenterar sin stora utvärdering av den svenska högskolan. (Rapporten finns i skrivande stund inte på verkets hemsida, men presenteras på DN-debatt, se här.) Under resans gång har så stor del som elva procent av utbildningarna fått så kraftig kritik att deras examinationsrätt ifrågasatts.

Utbyggnaden av högskolan har varit ett av nittiotalets viktigaste politiska projekt. Dels av rena symbolskäl, såklart – det har varit ett sätt att visa tilltro till det nya kunskapssamhället. Men framförallt för att det rent sakligt är motiverat att kraftigt höja utbildningsnivån i vår globaliserade värld och för att det har varit ett frihetsprojekt att ge fler människor de individuella redskapen en högre utbildning trots allt innebär.

Politiskt har detta kritiserats kraftigt från höger. Det har talats om bygdehögskolor och en bild har målats upp av ett utbildningsväsende som urvattnas. Och självklart finns det ett insider-outsiderproblem här. För de som redan är inne i systemet och har en högskoleexamen är det naturligtvis bättre om utbildningen begränsas och så få andra som möjligt får tillgång till densamma. För mig som individ vore det ur konkurrenssynpunkt bättre om ingen annan fick tillgång till den utbildning jag får.

Dagens rapport från högskoleverket kommer säkert att ge bränsle på denna eld. Återigen kommer diskussionen om kvalitet kontra kvantitet upp på dagordningen. Och det är naturligtvis inget att vara rädd för. Men om slutsatsen blir att vi inte kan klara av att ge fler tillgång till en högskoleutbildning i framtiden är det däremot läge att dra åt sig öronen.

Ökad kvantitet kräver också en höjd kvalitet på undervisningen. Dagens resursfördelningssystem med fokus på genomströmning kan och bör ifrågasättas. Den typ av kvalitetsgranskande arbete Högskoleverket bedriver är viktigt och spelar roll. Det är några slutsatser man kan dra av verkets rapport.

Att utbyggnaden av högskolan har varit dålig är det inte. Vi får hoppas att även vår nya regering har modet att se att det är på det sättet.

SvD skriver också om detta, se här.

Andra bloggar om: , , , , och annat intressant

11 kommentarer:

Skuncke sa...

Det är ju som vanligt rädslan att bli anklagad för rasism som styr skolorna. Varenda nysvensk som går högskola eller universitet blir godkänd, detta trots att de inte kan läsa, skriva och tala svenska.

Anonym sa...

Ja, som "gammal"inom gebitet har de senaste årens avgångselever som kommit ut på sjukhusen, gett oss som gått före, gråa hår. Knappt den nyutbildade sjuksköterskan vet åt vilket håll en blodtrycksmanchett ska sättas på armen. Många sakr som brister och frustrationen över hur detta sluta är stor. När alla som fått en gedigen utbildning inte finns mer.

Läkare med utländs härkomst som nätt och jämt kan uttrycka sig förståeligt och där kunnskapen och att göra ett ett gediget jobb, är som bortblåst. Som tur är finns fortfarande duktiga "gamla" sjuksköterskor och undersköterskor som mer och mer får rätta till och inför patienten vara de som förklarar och kanske ev. vända sig till någon annan doktor för att få saken tillrättalagd. men det är känsligt det också. Stackars svenska medborgare som blir sjuka i framtiden!

Anonym sa...

Du håller alltså inte med om att det finns en motsättning mellan kvantitet och kvalitet?

Problemet är ju att pengar är en begränsad resurs i sammanhanget.

Om du får en miljon kronor och ska använda dem till att utbilda 5 eller 20 elever, skulle det då inte ge nån skillnad?

Ett annat problem är att arbetslösheten bland akademiker är enorm. Du pratar om att färre utbildade skulle minska konkurrensen för de som redan har utbildning som om det vore ett skråväsende. Sanningen (har varit) att många "lurats" att utbilda sig till arbetslöshet.

Med den nya regeringen ser dock läget aningen bättre ut på jobbfronten, men vi får se på sikt hur stort utbildningsbehovet är. Klart är åtminstone att det är dumt att fixera sig vid att varannan person ska gå högskolan. Godtyckligare siffra får man leta efter!

Johan Sjölander sa...

"Om du får en miljon kronor och ska använda dem till att utbilda 5 eller 20 elever, skulle det då inte ge nån skillnad?"

Precis. Motsättningen finns bara om du inte är beredd att skjuta till mer pengar till hela sektorn. Något som jag anser vara nödvändigt att göra.

Carl-Magnus Nilsson sa...

De flesta institutioner kämpar om att få så många studenter som möjligt. Så att det generellt skulle vara för lite pengar i att utbilda studenter är nog inte det stora problemet. De stora problemen är istället omotiverade studenter med dåliga förkunskaper från gymnasiet samt en högskola där institutioner straffas dubbelt ekonomiskt om de ställer krav. (Dels får dom färre studenter och dels får dom färre godkända studenter).

Anonym sa...

Gode Jon Olsson (Skuncke), jag vet inte om du någon gång satt din fot på ett svenskt lärosäte för högre utbildning. Ditt påstående indikerar att så troligtvis inte är fallet.

För din information så används ett absolut betygsystem på svenska högskolor och universitet, dvs att uppsatta kunskapsmål måste uppfyllas. Den examinerande läraren får inte sätta något annat betyg än den kunskap som studenten speglar i form av egna arbeten och skriftliga och/eller muntliga tentamen.

Sluta sprida din rasideologiska dynga till lögner! Ingen svensk eller nysvensk blir godkänd på en kurs på ett universitet utan tillräckliga ämneskunskaper och det är det som är det viktiga, inte om personen i fråga talar rikssvenska eller har "rätt" genetisk kod.

Anonym sa...

Du gamla sjuksköterska, tänk att din fina gedigna utbildning och alla dina års erfarenhet till trots fått dig att glömma bort att:

1. du kanske inte var lika duktig när du precis tagit examen som du är idag.

2. det kanske är bättre med en utländsk läkare med utländsk härkomst än ingen läkare alls (avser läkarbristen).

3. kunskap stavas kunskap och inte "kunnskap", men viktigare att kunskap inte har med svenskhet eller svenskt medborgarskap att göra.

Jag känner många unga och gamla, svenska och utländska undersköterskor, sjuksköterskor, allmänläkare och specialister som är fantastiska.

Låt oss fokusera debatten på kvalitet och inte på ras, låt oss se till att svenska och utländska medborgare som bor i Sverige i framtiden alla får en så god vård som möjligt. En kostandseffektiv vård med hjärta.

Walle sa...

1) Det finns ingen "enorm" arbetslöshet bland akademiker. Risken för arbetslöshet minskar drastiskt med en examen. Särskilt gäller detta de yrkesinriktade programmen på universitetet.

2) Den största kvalitetssatsningen man kunde göra är förmodligen att göra det möjligt för studenter att verkligen studera på heltid. För den som inte är 19-20 år och får en billig studentkorridor så är det i princip ett måste att lägga ner ett gäng timmar på arbete som kunde lagts ner på studier. För många är det så att de börjar på A-nivå och märker att de fungerar att jobba mycket, när sedan studierna blir tuffare - så sitter man i skiten och gnäller på läraren som ger dem mer att göra.

3) Kvalitét handlar också om att urvalet till studier ska bestå av alla som är hågade att läsa en viss utbildning. Genom "reformen" att minska den överhoppningsbara tiden - så minskar chansen att biträdet på Konsum vågar ta chansen att läsa en längre utbildning. Han intjänade a-kassa kan ju stjälas efter fem år...

Johan Sjölander sa...

Enlightment, tack för att du sa det. Då slapp jag.

Walle; mycket klokt. Man tackar.

Anonym sa...

Johan Sjölander:
Ja, men pengar växer inte på träd. Visst kan du propagera för att det ska finnas mer pengar, men det finns ALLTID en konflikt mellan antalen studenter och kronor per student.

Walle:
1) Och platser står tomma på yrkesinriktade program... Vi överutbildar inom många sektorer. Det kan du inte vifta bort hur mycket du än försöker.

2) Vet inte om du gått på högskola på sistone, men jag delar inte din analys över huvud taget. Mer tid med studenter för lärare skulle vara viktigare, enligt mig. Och det skulle kosta mer per student, ja.

3) Ser inte riktigt varför man ska särbehandlas över huvud taget för att man är äldre och har jobbat innan studierna. Tycker alla borde behandlas lika.

Anonym sa...

Man kan inte ifrågasätta utbyggnaden av högskolan med tanke på att den ger fler människor en chans att utbilda sig på högre nivå.