Nu har jag sett det på två ställen. Först var det Claes Arvidsson på svenskans ledarsida som hävdade att den borgerliga budgeten i Stockholms stadshus kännetecknades av ”medkännande” (vi andra såg väl mest skattesänkningar av klassiskt högersnitt). Och sedan Björn på Bloggen Bent som på fullt allvar menar* att dagens utspel i sjukförsäkringsfrågan framförallt är ett utslag av empati (något som exempelvis de sjuka själva verkar ha lite svårt att hålla med om).
Och jag undrar om inte detta är tecken på en ny strategi, eller åtminstone ett nytt tankesätt. Nu ska svenska folket fås att förstå vilka goda människor de där högerpolitikerna är, egentligen. Vilken kärlek som vägleder våra nya makthavare. Bilden av rika som hänsynslöst skor sig själva på sjuka och arbetslösas bekostnad har helt enkelt blivit lite för besvärande.
Så nu ska här lovebombas. Nu ska här förklaras. Att det är omsorg om oss vanliga människor som ligger bakom varenda nedskärning. Nu ska den hårda politiken kläs i aldrig så mjuka ord.
Jag tror nu inte att det kommer att fungera. Alls. Men det skulle ändå inte förvåna mig ett dugg om vi får se mycket mer av den här varan framöver. Svenska folket ska kramas in i högerburen. Ställer krav gör man för att man bryr sig. Och skär ner gör man av omsorg. George Orwell småler nog igenkännande, där uppe i sin himmel.
*) ska man vara riktigt noggrann säger han aldrig exakt så – han bara menar att allt motstånd mot regeringens planer måste bero på empatilöshet. Men det ligger väl en smula i samma härad.
Andra bloggar om: politik, politisk retorik, kärlek, regeringen, högeralliansen, opinionsbildning och annat intressant
3 kommentarer:
"Den man älskar agar man"
Det är "tough love", som Chomsky säger; "Love for the rich and tough for everyone else".
Finns nog ingen kärlek som självkärlek? Socialdemokrater som tror att den kärlek och omsorg socialdemokratien spridit är den enda stora kärleken. :)
Den kärleken, den kärleken! Kan den inte kväva också?
Skicka en kommentar