Svensexa

Det som stör mig är att jag gick på det. Så totalt. Det var ju ändå jag som hade planerat in mötet. Men jag borde, borde, borde ha förstått. Visserligen hade de lagt ut många villospår. När en riksdagsman ringer från Kina och plötsligt känner ett stort behov av att äta lunch just lördagen innan man gifter sig blir man lätt lite – misstänksam. Samma sak när kommunsekreteraren i Stockholms arbetarekommun kallar en till panikmöten med kort varsel och låter en sitta och vänta en timme innan han, typ, frågar hur läget är och rusar vidare till nästa möte… nåja, du är förlåten Tomas. Men ändå.

Och bara så att ni vet – det finns inga fantastiska bröllopsklädesaffärer i några mystiska källarlokaler vid Sveavägen. Lita aldrig på vad era klädmedvetna kompisar säger. Lita aldrig på vad era kompisar säger överhuvudtaget. Åtminstone inte om ni är i färd med att gifta er.

Ärligt talat så är jag faktiskt lite rörd. Det var en helt enorm svensexa. Förnedring, fysiskt våld, polare från förr och en hel del som bara var riktigt nice. Alex, Torkel, Eero, Jesper, Magnus, Fredrik och alla ni andra. Tack. Verkligen.

Och de flesta av er är faktiskt ogifta. Det kommer en tid för er också. Den tanken håller jag fast vid när jag stapplar runt i lägenheten och hoppas att smärtan jag känner i kroppen någon gång ska ge med sig.

PS: min blivande fru var precis tvungen att rusa hemifrån. Hon fick ett samtal från chefen, tydligen var det något allvarligt som hade hänt. Trist att behöva jobba en lördag. Nåja, hon trodde det skulle gå fort och att hon skulle vara tillbaka om några timmar. Vi får väl se… DS

PSS; Någon som vet var man kan köpa en schysst bröllopskostym lite fort? Och nej, Erik, du får inte svara, alldeles riktigt. Någon annan? DS