Den diskreta aktivisten - Anna Lindh och kampen mot terrorismen

Anna Lindh stod bakom den hårdaste motsättningen mellan USA och Sverige sedan Palme och Vietnamkrigets tider – utan att någon visste om det. Det framkommer i dagens DN, där författaren/tv-producenten Hans Hederberg i en lång artikel går igenom konsekvenserna av FN:s så kallade ”terrorlista”, och framförallt spelet runt den.

Elfte september 2001 markerade något nytt i världshistorien – det är knappast ett kontroversiellt påstående. Terroristers möjlighet att slå till så kraftfullt, mitt i hjärtat av den västerländska civilisationen skickande chockvågor genom världen. Två reguljära krig – Afghanistan och Irak – har sedan mer eller mindre motiverats med hänvisning till attentaten i New York och Washington.

Men kampen mot terrorn har också en annan sida. En sida som handlar om övervakning, kontroll, att bekämpa terrorismen ”på hemmaplan”. FN:s terrorlista är den del av denna kamp. Listan har också gett upphov till en mängd motreaktioner och ifrågasättanden – hur långt kan man åsidosätta demokratin för att rädda demokratin?

På 70-talet demonstrerade Olof Palme mot USA:s krig i Vietnam. Hos många ses detta som höjdpunkten av svenskt utrikespolitiskt ställningstagande. Ofta hör man hos vänstern en längtan tillbaka till den tid då Sveriges röst klingade stark i världen, en klagan över att vi nu har tystnat.

Hederbergs artikel ger onekligen perspektiv på detta. Anna Lindh framstår som minst lika stridbar som Palme. Bara det att striden fördes i de maktens rum där det verkligen spelade roll, inte på gatorna och torgen. ”En diskret aktivist”, kallar Hederberg Lindh med en formulering som kan komma att tillhöra de klassiska.

En mycket läsvärd artikel. Läs den.