onsdag, mars 21, 2007

Bristen på privat äldreomsorg är ett problem många äldre uppfattar. Inte.

Nej, jag kan inte låta bli att kommentera äldreministerns utspel på DN-debatt. För nu har nämligen ledarna på socialdepartementet bytt taktik; från att tidigare bara trumma sig för bröstet för satsningar som påbörjades av den förra socialdemokratiska regeringen har man uppenbarligen kommit på att man väl måste sätta sin egen prägel på politiken, också.

Och då tar man tag i den fråga som så många äldre säkerligen (jorå) uppfattar som den mest angelägna – nämligen bristen på privat äldreomsorg. Och det vore väl en jättekäck grej om det inte vore så att A) det redan idag finns rätt mycket privat äldreomsorg och B) det inte finns en människan i det här landet som inte har förstått att det inte direkt finns något entydig samband mellan privat äldreomsorg och högre kvalitet (se på många av de vårdskandaler som drabbat privata aktörer tex) eller C) det fanns ungefär en miljon problem med äldreomsorgen som vore mer angelägna att ta tag i.

Så, ärligt talat Maria Larsson. Fortsätt administrera den socialdemokratiska politiken istället. Det blir bättre för dig, och framförallt så blir det bättre för de äldre. Och trots att det kommer ge mig som socialdemokrat något färre tillfällen att opponera, så lovar jag att inte gnälla en sekund. Hedersord.

Andra bloggar om: , , , och annat intressant

4 kommentarer:

Anonym sa...

Beträffande argumenten a, b och c:
Hej Johan,
Måste lämna min syn på detta mot bakgrund av att jag själv driver ett tjänsteföretag med inriktning på hemservice.

A) Du har rätt i att det finns ett färre antal stora privata aktörer, och inom vissa omsorgssegment (t ex brukarassistans) finns det fler mindre, privata bolag.
Men det är också så att det FATTAS valmöjligheter för vissa vårdnadstagare, inte för att tjänsteföretagen inte finns utan för att deras respektive kommuner inte har infört KUNDVALSSYSTEM.
Kontenta: det finns många företag som står beredda men som inte kommer in på denna marknad. På det viset har du rätt.

B)Nej, det finns inget entydigt samband mellan privat omsorg och högre kvalitet. Men det finns ett samband mellan konkurrensutsatt verksamhet och högre kvalitet.Punkt.

(Betr. diverse skandaler du refererar till: När kommunerna upphandlar tjänster enligt lagen om offentlig upphandling så skall de inte enbart ta hänsyn till lägsta budet, utan de ska även väga in andra faktorer. Detta är kommunerna MYCKET dåliga på idag och ofta är det det lägsta budet som vinner kontraktet = kommunen skapar ett problem för vårdnadstagarna och för sig själva.)

C) Vilka problem då? Om fler privata aktörer släpps in på denna marknad och kommunerna lär sig att väga in kvalitet när de upphandlar så kommer detta att skapa en avsevärt lättare vardag för de vårdnadstagare som vi diskuterar kring. Vad är viktigare än det, Johan? En miljon andra saker?

Tack för ordet,
Joachim

Johan Sjölander sa...

Joachim, tack för din kommentar. Vad gäller vilka frågor som är viktigare än att utöka privatiseringarna så får inte plats med alla miljonerna saker men några; bättre mat, mer kompetensutveckling till personalen, valfrihet vad gäller vilken service man får (alltså inte enbart vilka som ska utföra den), högre kunskap om demensjukdommar, lättare att överhuvudtaget få plats på den typ av boende man eftersträvar ... ja, du ser vartåt jag lutar.

Det borde ministern ta tag i. För det är viktigare än att det ska bli lättare att tjäna pengar på äldreomsorg.

Per Hagwall sa...

Låt oss då se på socialdemokraternas trovärdighet i äldreomsorgen:
I valrörelsen 2002 lovade ni att bygga 10 000 nya platser i äldreboenden i Sverige. Resultatet 2006 var att antalet platser minskat med 10 700. Så då lovade ni 25 000 nya platser i stället...

...Vi tar dessa frågor på allvar, vi tycker att valfrihet, kvalitet och tillgänglighet är viktigare än att det skall bli svårare att tjäna pengar på äldreomsorg.

Johan Sjölander sa...

Per. I min stadsdel utanför Stockholm innebär den nya borgerliga majoriteten inte bara en nedskärning på äldreomsorgen med i storleksordningen mellan fem och tio miljoner jämfört med förra året. Dessutom går naturligtvis kostnaderna för löner och dylikt upp, vilket man alltså inte kompenseras för.

Om detta är att ta en fråga på allvar, undrar jag verkligen vad det innebär när ni inte bryr er.