Väldigt mycket av den finfina samhällslitteratur som ges ut av tankesmedjan timbro återfinns inte på våra bibliotek. Detta har länge upprört (mer eller mindre) intellektuella på högerkanten, och det moderata samlingspartiet har under några år återkommande skrivit i sina kulturpolitiska motioner om kravet på att politiskt ”balansera” vilka böcker som finns att låna på folkbiblioteken. Det vill säga – moderaterna i riksdagen har velat medelst politiska dekret få biblioteken att köpa in fler högerböcker (eller färre vänsterböcker, vad vet jag?).
Som ni vet har detta krav nu återkommit. Men nu är det inte längre ett oppositionsparti på ytterkanten som tycker så, utan det ledande regeringspartiet moderata samlingspartiet som för någon vecka sedan lyfte fram det i sin nya kulturpolitiska plattform. Och då är det liksom inte bara lustigt längre. ”Inköpspolicyn vid offentliga bibliotek ska vara politiskt balanserad" står det, och Mats Johansson, i riksdagsledamot (m) i kulturutskottet; förklarar i SVT:s kulturnytt vad det är som ska balanseras: ”Det enklaste är ju att säga höger och vänster” (han fortsätter vidare och säger i nästa andetag att det finns ett direkt politiskt ansvar för detta, eftersom biblioteken är offentligt finansierade”.)
Och det går att raljera över detta. Själv tycker jag att en rimlig kompromiss skulle kunna vara att kräva att även hälften av alla böcker om nationalekonomi som finns till utlåning ska vara marxistisk sådan (det är alldeles för mycket neoklassiskt som det är nu…) Men även om det är lätt att skoja, finns det ändå någon sorts obehaglig underton här.
För i den borgerliga retoriken ska människors frihet öka. Men i praktiken gäller det bara så länge du gör, och tycker rätt. Frågan om kultursektorns självständighet verkar alltmer bli en av mandatperiodens viktigare frågor.
Mer om detta skriver Roger här.
Andra bloggar om: politik, kultur, bibliotek, moderaterna, timbro och annat intressant
8 kommentarer:
Det här var en fråga som Timbro var ute i för två och ett halvt år sedan. Och det var faktiskt en av de första sakerna jag skrev om på min blogg.
http://wigforss.blogspot.com/2004/09/inga-kapitalister-p-biblioteken.html
En intressant sak är att om man går in på ett litet bibliotek och letar efter böcker om nyliberalism så hittar man oftast enbart böcker som bemöter nyliberaler men inga böcker skrivna av nyliberaler. Det är denna obalans som många noterat och vill göra någonting åt.
Socialister brukar ofta slå sig för bröstet med påståenden om att alla intellektuella är vänster. Det är inte sant och har aldrig varit det. Vad det handlar om är att vänstern har makten över kulturen genom att de kontrollerar agendan. Genom att sortera bort allt som inte bekräftar de marxistiska teserna bekräftar man sin påstådda intellektuella överlägsenhet.
CLK
.... vilket ju skulle utgöra ett bevis på precis motsatsen:
Att vänstern inte är intellektuell eftersom den inte klarar av att vare sig bemöta eller ellemanåt ens förstå på viklet sätt den är utmanad.
Om detta tom sker medvetet är det ju detsamma som intellektuell kapitulation.
Tex,
Jag ger inte mycket för Michael Moores propagandistiska alster, och jag kan tom bli förbannad över hur öppet han skarvar för att manipulera sin publik, och det jag beklagar mest är alla dessa stackara som gladeligen låter sig vilseledas mha de enklaste knepen ...
... men jag vet då ingen frihetligt som som störs av att hans filmer och böcker finns, eller kan lånas. Tvärtom, att även de som är mest kritiska till den egna nationen och dess regering öppet och högljutt får framfåra sånt utgör ett sundehetstecken i det samhället.
Det är bara system där eliten är rädd för medborgarna och vad de kan tänkas säga och tycka som anser att böcker information TV och radio mm behöver kontrolleras.
Sverige är ju i det hänseendet ganska öppet men de totalitära (=kontrollernade) tendenserna finns där under ytan lite för nära för att det skall vara alldeles bekvämt.
SvT är ju tex offentligt och (i lagen) neutralt, vilket man också anstränger sig för att upprätthålla. Men det lyser ändå igenom ofta nog att man upplever detta som en börda, en plikt som behöver uppfyllas. Det finns ingen övertygelse bakom.
Biblioteken är väl snarlika. Finns det tex nåt bibliotek där man kan läsa tidningen Contra? En som öppet tar avstånd från socialism i alla dess former?
CLK och Jonas, nu förstår jag inte riktigt hur ni menar. Hävdar ni att det är bättre om politiker bestämmer vilka böcker som ska finnas på biblioteken enligt något sorts kvoteringssystem, eller gör ni inte det? För det är ju det moderaternas förslag går ut på.
Sedan CLK; har du pratat med ditt bibliotek om saken? Finns det en efterfrågan på nyliberal litteratur (jag har lånat en hel del sådan genom tiderna, så visst går det) ska den naturligtvis finnas tillgänglig på våra bibliotek.
Men återingen. Det är inte politiker som ska fatta belut om att just deras åsiktsinriktning ska finnas bättre representerad. Det är nämligen illa. Vilket ni borde kunna hålla med om.
Det finns väl mängder med bibliotek som har Contra. T ex har Uppsala stadsbibliotek haft den så länge jag kan minnas.
Johan,
Mitt inlägg var inte glasklart, jag blandade in ett par olika saker.
Jag skriver i stort set under på CLKs beskrivning att vänstern har tillträder till kulturen på ett sätt som liberala tänkare inte har, och visst skulle man kunna inkludera bibliotek och annan offentligt understödd literatur i sådant. Alltså överallt där några gör bedömningar om vad som är 'bra' och 'mindre bra', gör val över inköp, 'satsningar' etc för en budget som inte direkt kommer från 'konsumenterna', överallt där kommer de egna preferenserna att påverka utfallet.
I många skattefinansierade situationer (SvT bibliotek skolböcker mm) finns förstås ett krav på opartiskhet och allsidighet, men det är ändå samma individer som skall bedöma och verifiera sin egen 'opartiskhet'.
Ett ofta använt sätt att skenbart hålla upp 'opartiskhet' är genom val av vilka som man väljer representera som företrädare för de olika sidorna. Eller att man väljer 'den egna sidans' bästa argument och ställer den mot den 'andra sidans' sämre eller kanske tom pådyvlade.
I många SvT produktioner är denna teknik nästan övertydlig. Och det behöver alls inte vara vänster/höger polarisation. Det är bara att det från början är helt uppenbart vilken poäng inslaget vill göra och vilken sida som man vill få tittaren att sympatisera med. (Tänk: Janne Josefsson)
Det är ytterst sällan jag har sett någon Public Service produktion göra ett ärligt försök att låta båda sidors bästa argument och företrädade mötas på 'netural mark'.
Det var väl lite detta jag menade, Johan: De som lutar lite åt vänster är rädda för utfallet av sådana debatter, tom när uppdraget tydligt säger att det är det de skall eftersträva.
Med bibliotek är det inte lika uppenbart, och där går det inte att aktivt styra lika mycket. Men inköp av titlar rår man över.
Du kan vara säker på att det finns mycket större entusiasm över att inhandla tex (pratar videos här, enklare jämförelser):
Farenheit 9/11, An Inconvenient Truth, The Corporation osv, än något som företräder en mer balanserad syn, och ännu mindre företräder uttalat motsatta ståndpunkter.
Du har ju en poäng i att de allra flesta inte känner till några motvikter, eller ens vet att sådan existerar.
Tillägg: istf filmer borde jag räknat upp fprfattare som Chomsky, Klein, Pilger mm.
Det ligger en hel del i att om motsidan inte alls är efterfrågade så är givetvis millimeterrättvisa vad gäller hyllmeter helt ovidkommande. Men menar du att det inte finns någon problematik alls i frågan, Johan?
Din postining är lite väl tendentiös i både rubrikval och innehåll.
Angående just Johan Norberg så är väl hans bok 'När människan skapade världen' snarare sånt som borde läras ut i samhällskunskapen i gymnasiet (där sådant totalt saknas nu) ...
... snarare än ett inlägg i vänster/höger politiken.
Det skulle vara intressant att jämföra listor på vad som erbjudits med listor på faktiska inköp av olika bibliotek.
Jag vet inte ens hur inköpen bestäms. Finns det en kommunal styrelse för varje bibliotek? Är denna politisk?
Jag tror Biblotekarien ges ganska stor diskretion vilka titlar som köps in.
Jag kan tillägga att de bibliotekarier jag känner har studerat länge, har ganska låga löner och har betänklig lutning åt vänstra sidan, samt i ett fall nästan fullständig kantring åt det hållet!
:-)
Sen har det givetvis att göra med vad som efterfrågas också. Jag tror inte att så många knallar in på ett landsortsbibliotek och frågar efter Hayek's 'Frihetens Grundvalar' tex. Men om flera gör det tror jag nog att det skulle beställas ändå. Sen finns (fanns?) det ju möjlöighet till fjärrlån, dvs låna in från ett annat bibliotek. (Detta är väl ekonomiskt stolligt iom att frakten tor kostar mer än inköpet, fast sådant brukar å andra sidan inte hindra byråkrater)
Jag tror nog att det är tydligast i vilka tidninagr och magazin man prenumererar på. Sådant kostar nämligen kontinuerligt, böcker kostar ju nästan inget längre.
Så hela den där folkbildningstanken blir ju lätt förfelad. Kvalitetsböcker i pocketutgåva kostar som en Whopper Meal, och alla som vill har råd med det.
Det skulle vara mer intressant att beräkna kostnaden för bibioteksverksamhet per läst och utlånad bok.
Skicka en kommentar