Just nu pågår Stockholms Pride-festival. Pride handlar framförallt om glädje. Om kärlek, stolthet och varje människas rätt att vara sig själv. Men vi vet alla att bilden inte är så ljus som vi skulle önska. Man behöver inte åka till Ryssland och konfronteras med det vedervärdiga som sker där där för att stöta på fördomar, okunskap, diskriminerig, hot och våld riktat mot hbt-personer. Det finns även här hemma i det trygga och upplysta Sverige. Och detta gör också att gruppen homo- och bisexuella samt (framförallt) transpersoner är mycket mer utsatt för exempelvis psykisk ohälsa än genomsnittet.
När man mår psykiskt dåligt ska man få bästa möjliga hjälp med det. I samband med ett seminarium på Pride idag presenterade jag därför den socialdemokratiska idéen om att vi borde låta hbt-certifiera Stockholms psyikatri, och framförallt barn- och ungdomspsykiatrin. Jag tycker själv det vore ett oerhört angeläget arbete att tillsammans med RFSL och verskamheterna få dra igång.
Om några dagar är Pride-festivalen över. SL-bussarna kommer att plocka ner de regnbågsflaggor de nu härligt nog pryds av. Sommaren övergår till höstens allvar och vardag. Då borde de där flaggorna finnas kvar, som ett tecken på att i Stockholms psykiatri är alla som mår dåligt lika välkomna och alla kommer att ses för vem just den personen är.
För mer information om det socialdemokratiska förslaget, se pressmeddelande här.
