fredag, oktober 05, 2007

Om möjligheten att bli rik i landet Sverige

Kort nattreflektion: I Sverige kan man inte bli rik. Vi ser snett på den som lyckas. Kombinationen av jantelag och socialdemokratisk nivelleringspolitik gör att ingen tillåts sticka ut. Så hör man ibland tongångarna gå.

Men hur kan det då komma sig att det finns en marknad för lägenheter med utropspriser på 129 000 kronor kvadratmetern - eller sammanlagt 16,9 miljoner för en våning på Strandvägen? Sexton gånger mer än kvadratmeterpriset i säg Rågsved. Säger det oss inte åtminstone någonting?

Vår nuvarande regering lägger stor kraft på att öka klassklyftorna. På att det ska löna sig att "lyckas" (och straffa sig att misslyckas). Och jag har faktiskt inget problem med att folk blir rika. Men att de rika måste få bli ännu rikare och de som har det svårt betala priset, det är den logiken jag för mitt liv inte kan förstå. Slut på kort nattreflektion.

Andra bloggar om: , , , , , , och annat intressant

26 kommentarer:

Unknown sa...

"Straffa sig att misslyckas"? Folk skolkar i skolan och bränner knegarlönen på skatter, krogen och teknikprylar, och sen är det synd om dem när de blir arbetslösa och inte har några reserver på banken och istället straffas de flitiga och sparsamma med en rad extraskatter, skälsord m.m. Det är en sorglig värld.

Unknown sa...

Till Jens.

Nu är det ju inte så att de som blir rika är de som är flitigast, eller de som offrar. Tvärtom går status vad gäller yrke och utbildning via det sociala arvet. De högavlönade är inte bara priviligierade ekonomiskt utan också genom att ha fått en utbildning, ett intressant arbete, respekt från andra, osv. (Jag tillhör själv den klassen och betalar mer än gärna mer i skatt.) Ett kassabiträde borde ha högre lön än en advokat om det var uppoffringar som skulle belönas (men det går förstås inte eftersom höga löner behövs som incitament för de mer priviligierade yrkena).

Anonym sa...

Det är oerhört svårt att bli rik i Sverige genom en vanlig förvärvsinkomst. Lönerna är på tok för låga och skatterna på tok för höga. Sverige kan inte attrahera internationell arbetskraft (och därmed höga löner).

Att bli rik i Sverige går i princip bara genom aktiehandel eller spekulation i t.ex. lägenheter. Tyvärr går det heller inte att starta företag i landet Sverige.

Globaliseringen kommer dock ta hand om detta. Jag tycker synd om den svenska medelklassen som inte insett att världen är global idag och att de måste börja slita ännu hårdare än de gör idag. Folk är mycket flitigare och jobbar mycket hårdare i andra länder, detta håller inte i längden.

För en progressiv politik. Tyck inte synd om sådana som är lata. Gör som i Tyskland med en-euros jobben åt de som inte hittar arbete, eller som i Cayman Islands där man jobbar åt staten (med t.ex. uppröjning efter orkaner) om man inte orkar ta sig till ett jobb.

Anonym sa...

Fredde har. Hellre ar vi alla fattiga an att nagon annaan ar rik.

Johan Sjölander sa...

Jens - Arvid säger det vansinnigt bra. Ditt klassförakt är frapperande.

Arvid - mycket väl talat. Tack för din kommentar.

Anonym - jag tror att du har fel. Dock inte om allt, globalsieringen ställer och kommer att ställa högre krav. Det kan vi inte möta som vi gör idag genom att gå ner i produktivitet. Tvärtom, ska vi vara med och tävla måste vi bli duktigare. Då är endollarsjobben helt fel väg att gå.

Fredde - Det håller jag verkligen inte med om. Jag tycker tvärtom att det bästa är om vi alla kan ha det riktigt bra.

Anonym sa...

Det är rent skitsnack att svenskar är mindre flitiga. Vi har hög produktivitet och jobbar större del av arbetsdagen än i många andra länder. Det handlar dessutom om vad man gör på jobbet. Friska, utvilade människor är mer kreativa. Det är inte människor som sliter oavbrutet eftersom löne- och arbetsvillkor är skräp.

Jonas N sa...

Jag ogillar med eftertryck när uttryck som ...

'klassförakt'
'klassamhälle'
'klasskamp'

.. används i politisk diskussion!


För det är inte diskussion, det är pajkastning och dyngflängande. Det bidrar inte på något sätt till att föra ett samtal, allra minst framåt.

Jag håller fö med om att arbetande folk bör se till att lägga undan lite reserver för oförutssedda situationer och utgifter.

Det är inte, och kan och skall inte vara statens uppgift att hålla mäånniskor skadelösa i alla upptänkliga situationer.

Dels för den inte kan det, dels för att det inte är moraliskt rättfördigt, och ffa för att sådant odlar just den hjälplösa offermentalitet som man får se, höra och läsa om så ofta. Och som dessutom underblåses och utnyttjas av politiska krafter som helst vill se att 'dom svaga' förblir svara och klienter i ett politiskt system ...

Anonym sa...

Vad regeringen försöker göra är inte "de rikare ännu rikare" på bekostnad av de fattiga. De arbetar för att göra oss mer företagsamma och driftiga. Och då kommer några att - även inom vårt lands gränser - kunna bli riktigt rika på företag som samtidigt skapat fler arbetstillfällen och därigenom också minskat mängden fattiga och arbetslösa. Kommer vi upp ur soffan gynnar det oss alla.

Din korta nattreflektion, Johan, är tyvärr ett bra och alltför vanligt exempel på den inställning som i slutänden bara gynnar de stora företagen och maktkonglomeraten. De som behöver en lydig och trygghetsberoende arbetarklass. De som, i ohelig allians med den kontrollälskande vänstern, är livrädda för småföretag och entreprenörer.

Johan Sjölander sa...

Jonas - det var skrivningar som "Folk skolkar i skolan och bränner knegarlönen på skatter, krogen och teknikprylar, och sen är det synd om dem när de blir arbetslösa och inte har några reserver på banken" som jag kallade för "klassförakt". Och det står jag för (bland annat av de skäl Arvid mycket väl redogör för ovan). Jonas kanske kan berätta vad han tycker den typen av fördomslfulla åsikter ska beskrivas som istället. Sanning?

Anonym sa...

Vill bara vidarebefordra denna dikt som jag fick i somras, skriven av en ung amerikansk flicka som var döende i cancer:

"SLOW DANCE

Have you ever watched kids On a merry-go-round?

Or listened to the rain Slapping on the ground?
Ever followed a butterfly's erratic flight?

Or gazed at the sun into the fading night?

You better slow down. Don't dance so fast.

Time is short. The music won't last.

Do you run through each day

On the fly?

When you ask How are you?
Do you hear the reply?
When the day is done

Do you lie in your bed

With the next hundred chores
Running through your head?

You'd better slow down
Don't dance so fast.

Time is short.
The music won't last.

Never told your child, We'll do it tomorrow?
And in your haste, not see his sorrow?

Ever lost touch,
Let a good friendship die

Cause you never had time
To call and say,"Hi"

You'd better slow down.
Don't dance so fast.

Time is short.
The music won't last.

You miss half the fun of
getting there.
When you worry and hurry through your day,

It is like an unopened gift....
Thrown away.

Life is not a race.
Do take it slower

Hear the music
Before the song is over."

Jonas N sa...

Johan,
Jag läste redan första gången vad du kommenterade!

Däremot har du ingen aning om vilken 'klass' Jens tillhör (inte ens med din påhittade definiton av 'klass'). Inte heller vet du om Jens egentligen kritiserar de lönearbetandes (klass-)bakgrund.

Jag tycker att det verkar som han kritiserar skolkande i skolan, höga skatter på vanliga inkomster, konsumtionsvanor samt den osunda inställningen till eget sparande, till att ha reserver nödvändiga vid förändringar, och till 'nanny-staten' att alltid komma och laga allt som är det minsta jobbigt.

Samtliga dessa fenomen existerar, och dom är möjligen sprungna ur dålig politik och politisk agitation. Men kom inte och säg att sådant uppstår pga 'klasstillhörighet' och kom heller inte och säg att påpekandet att dumdristiga beslut brukar få mindre önskvärda konsekvenser skulle vara fördomsfullt.

Anonym sa...

Vad Jens skriver låter som det hade kunnat komma från min pappa och mina farbröder, alla arbetare på sulfitfabrik med allt vad det innebar och som diskuterade politik så fort de träffades. Alla abetare och socialdemokrater. Varför ska klass alltid vara det avgörande? För att nuvarande eliten inom rörelsen, varav få torde ha arbetat skiftgång i 52 år(!) som min far, måste ha ett slagord?

Johan Sjölander sa...

Nej. Vad Jens säger är att personer som förlorar på regeringens politik (dvs tex sänkt a-kassa, försämringar för sjukskrivna) gör det för att de på något sätt får skylla sig själva. Dvs att personer som jobbar i yrken med hög risk att bli sjuka/arbetslösa, som kommer från studieovana familjer och därför klarar dne ytterst medelklassanpassade skolan sämre än andra är lata och korkade. Medans personer som fötts med guldsked i munnen och därför lätt kan ha en "årslön på banken" är fina och flitiga. Och det är det jag kallar klassförakt.

Sedan kan Jens komma från vilken samhällsklass han vill. Det är mycket möjligt att han själv är arbetare, vad vet jag. I mina ögon förändrar det ingenting (jo, det är klart, om det skulle visa sig att Jens själv har haft det förspännt från första början så blir det såklart ännu värre. Naturligtvis.)

Jonas N sa...

Nej Johan, det skriver han inte! Du diktar ihop rena ammsagor om allt möjligt och om många saker andra 'egentligen' tycker och menar ... Diktar ammsagor, Johan!

Och om du hade låtit bli att kastar ur dig (rena oförskämdheter såsom) 'klassförakt' hade det kanske varit värt att diskutera om det finns andra saker än vad Jens tar upp, eller om han har fel i sak.

Men det vill du inte, ist vill du klistra nedsättande etiketter på dem som inte delar dina politiska åsikter eller säger saker som du kanske inte vill höra.

Då tycker jag att ditt urspr.inlägg är mer torftigt, speciellt sista stycket, en ofta återkommande variant på det gamla (och osanna) temat att det är 'de fattiga som får betala för att dom rika skall bli rikare'.

Anonym sa...

Fredde här. Skolans misslyckande är till största delen socialdemokraternas förtjänst. Men också folkpartiet. Dock borde även Sjölander medgte att skolkande från skolan har konsekvenser, men se det kan han inte. Då skulle det ju finnas ett individuellt ansvar!

Johan Sjölander sa...

Jag har läst Jens kommentar gång på gång, och jag kan inte förstå den på något annat sätt. Än att de som "misslyckas" får skylla sig själva. Och så drar han alltså alla över en kam. Det kallar jag för klassförakt. Varför Jonas överreagerar så kraftfullt på detta förstår jag dock inte.

Sedan Fredde. Jag har aldrig sagt att skolkande från skolan inte har konsevenser. Däremot vet jag de som skolkade massor, men som ändå lyckades. Och tvärtom. Det var Jens fördomsfulla uttalande om att de som "misslyckats" gjort det eftersom de skolkat från skolan jag reagerade på. Inget annat.

Jonas N sa...

Johan, det var du som skrev att det "skall straffa sig att misslyckas" och det är du som anklagar andra för "klassförakt" och att "lägg[a] stor kraft på att öka klassklyforna". Det är på dig bevisbördan ligger. Att du inte vill tolka det på något annat sätt, beskriver dig mer än Jens.

Jag ser vidare ingenstans att han drar alla över en kam. Att ta sin tillvaro, tex i skolan, på allvar, eller att inte spendera hela sitt ekonmiska utrymme är personliga val som alla kan göra. Helt oavsett bakgrund eller förutsättningar. Det som kritiseras är handlingar, inte bakgrund! Hur du kan kalla det för klassfröralt är helt obegripligt.

Då skulle det vara mer relevant att beskylla dig för 'klassförakt' om du menar att bakgrund per automatik innebär att man gör fler dumdristiga beslut angående skola, skolk, spenderande, och sparande. Att sådant beror på 'klass' och inte på enskildas val och beslut!

Men den diskussionen har du redan förlorat. Det är ditt slentrianmässiga använande av 'klass' för att beskylla andra för brister dom på inget sätt är ansvariga för som jag finner ovärdigt! Det innehåller ingen substans, Johan!

Lika lite som om jag skulle kalla motivet bakom allt du kommer med för' diktaturkrammande kryptokommunism', det skulle bara vara vulgärt dyngflängande ...

Därför slipper du också höra sånt allt som oftast (och när du gör det så har det ingen tyngd)

Johan Sjölander sa...

Ok. Bevisbörda. En kvinna som jobbat sedan barnsben i äldreomsorgen, slitit ut sig och därför tvingats in i förtidspension. Hon straffas av den nya regeringens politik (då exempelvis hennes framtida ålderspension försämras). Är det hennes eget "fel".? Beror det på att hon brännt alla pengarna på teknikprylar? Eller är det ett exempel på unket klassförakt att påstå detta?

Jonas, jag vet inte varför du har så svårt för att se världen som den är. Hela tiden försöker du skyla över uppenbara orättvisor, finna bortförklaringar.

Men när du på något sätt försvarar folk som anklagar hela arbetarklassen (och ja, jag tar det naturligvtis personligt eftersom jag lika gärna skulle kunan befinna mig där som på mitt tjänstemmanjobb) för att vara ett gäng latmaskar som använt pengarna till att köpa platteve - samtidigt som man indirekt försvarar den medel- och överklass som många gånger glidit på en räkmacka och pappas kreditkort genom tillvaron - ja, då tycker åtminstone jag att du är rätt rejält ute och cyklar.

Och jag skriver klassförakt för att jag menar klassförakt. Det är ingeting jag slentrianmässigt häver ur mig för att stämpla meningsmotståndare (och varför jag skulle behöva "stämpla" den anonyme Jens övergår för övrigt mitt förstånd).

Jonas N sa...

Men Johan du diktar ju bara upp fler och fler ammsagor.

Kan du visa på var Jens har nämnt och beskyllt denna kvinna? Han skriver uttryckligen om något annat: Nämligen dem som inte har ekonomi att klara en omställning när en anställning upphör. Och om folk som kanske inte har lika lätt att hitta ett nytt jobb för att de struntade i skolan ...

.. nu skriver du ist om förslitningsskador och permanent bortkoppling från arbetsmarknaden.

Sen hittar du bara på att hennes ålderspension skulle försämras pga regeringen. Den kommer att bli bättre om fler arbetar, så är den nya pensionsöverenskommelsen konstruerad. Men detta är en annan diskussion. Du återkommer till att den som argumenterar för annan än (s)-politik ägnar sig åt klassförakt. Och jag finner sådant bara vämjeligt!

"[A]nklagar hela arbetarklassen.. för att vara ett gäng latmaskar som använt pengarna till att köpa platteve" skriver du?

Allvarligt talat, Johan, är då riktigt riktigt? Var någonstans står det om "hela arbetarklassen" .. var står det om att de skulle vara "latmaskar .. på räkmackor ..[med] platteve"?

Han skriver uttryckligen om att de (individer!) som gjort sådana val, om att de inte straffas för att de misslyckas (som du hävdade) utan att deras val får konsekvenser som kanske svider mer än om de inte hade gjort detta!

Menar du att du inte klarar av att ta in det? Att om någon påpekar att 'dumma beslut får dumma konsekvensker' är att uttrycka klassförakt?

Sen fortsätter du med rent nonsens. Jag, om någon, ägnar mig att ta in verkligheten. Att jag inte delar din politiska syn beror (skulle jag hävda) på att jag tar in den och förstår den bättre än du. Det är tex exakt noll orättvisa att den som köpt en platteve för 20lax har precis lika mycket pengar mindre i sparande än den som låter bli. Eller att den som gjort läxorna och lärt sig matten, kan räkna ut att exakt detta blir resultatet.

Slutligen skulle jag vilja klippa in en fras ur ditt inlägg, och påpeka dina hårresande fördomsfulla stereotyper:

"samtidigt som man indirekt försvarar den medel- och överklass som många gånger glidit på en räkmacka och pappas kreditkort genom tillvaron"

För det första är dina anklagelser helt gripna ur luften. Vem syftar du på här, vem har ens nämnt dem eller tagit upp den (förutom du)?.

För det andra, vad skall dessa (om de nu finns och har någon relevans i debatten) försvara sig mot? Vilken är anklagelsen de behöver försvara sig mot? Att vara född av föräldrar i medelklassen? Om deras pappa betalar körkortet och hjälper till med annat? Är det något att skämmas för? Är det en anklagelse? Behöver de försvaras? Vill inte du dina barns bästa också?

Nej du, Johan, jag ser raka motsatsen här:

Du har konstruerat både vad Jens syftade på, hans motiv, och du har konstruerat antingen hans bakgrund, eller vad du menar han 'försvarar' för bakgrund. Och märk väl, detta har skett helt och hållet i din fantasi byggt på dina (ja, skall vi kalla dem 'unkna') fördomar, fördomar om sådant du så gärna vill definera som klasser. Och helt utan tillstymmelse till substans. Och du behövde göra det för att kunna rättfärdiga anklagelserna om 'klassförakt'.

Och jag finner det bedrövligt! Tyvärr ser jag alldeles för mycket av liknande indignationsanklagelser så fort någon kritiserar (s)-politik elelr dita argumentatton.

Får jag vara så oförsynt och fråga om denna oförmåga att argumentera sakligt eller bemöta det som faktiskt skrivs (som tex kan ses ovan), är det sprunget ur ett djupt rotat inneboende 'klasshat' hos dig?

Eller är det bara helt vanlig oförmåga att kunna föra en sansad politiskt diskussion?

Johan Sjölander sa...

Nä Jonas. Jens kommenterar mitt inlägg. Då får jag anta att han skriver om det jag också skriver om. Alltså hur regeringens politik drabbar vissa grupper ("förlorare"). Till vilka den förtidspensionerade kvinnan nog får anses räknas. För enligt Jens resonemang borde hon ju ha sparat ihop en egen slant istället för att lägga pengarna på krogen och teknikprylar. Och det är det resoneamanget jag vänder mig - starkt - emot (för jag tror nämligen inte att hon har ont om pengar för att hon är lat och/eller har slarvat bort alltihopa).

Uppenbarligen var detta en öm tå för dig. Och du frågar om det handlar om "klasshat" hos mig? Det tror jag nog inte. Däremot känner jag mig väldigt kritisk mot de delar av över- och medelklassen (alltså inte alla) som faktiskt tror att de är bättre än alla andra och inte har den självinsikten att se att de till vissa delar faktiskt haft det rejält förspänt också (i mitt fall är det väl lätt att se att jag fick bättre betyg än lika begåvade kompisar som inte hade studeivanan med sig hemifrån, tex).

Sedan blir hela denna diskussion lite löjligt, Jens kommentar är så uppenbart fördomsfull och raljerande att jag faktiskt inte förstår varför du lägger sådan kraft på att försvara den.

Jonas N sa...

Ditt ursprungliga inlägg var ju ännu larvigare: 'Kolla en lägenhet på Strandvägen kostade 16.9 miljoner, alltså är det synd de svaga som för betala för dom rika ... '

Ridå!

Och återigen beskriver du en (inbillad!) medelklass 'som anser att den tror att den är bättre än alla andra ..'. Ännu en gång hittar du på värderingar i massor med människors medvetenaden, och dessutom läser du in dessa i en enda kommentar.

Symptomatiskt är också att du nogsamt undviker poängen att denna brist på eget sparande också tillskrivs de ohemula skatterna vanliga lönearbetare måste betala.

Sen verkar du ha missat att jag inte försvarar Jens inlägg (det har sina poänger, och kan definitivt utveckals eller nyanseras).

Vad jag kritiserar är ditt omedelbara hopp till kränkande och rent oförskämda insinuationer om klassförakt (och sen långa påhittade tirader om vad han och hela medel- och överklassen egentligen menar), du försöker inte ens bemöta i sak.

Läs själv vilka gigantiska bakgrundhistorier du behöver konspirera fram för att försvara ditt ursprungliga påhopp!


Om du verkligen ville veta om Jens resonemang också gäller förslitningsskador och förtida pensionering pga dem borde du fråga det istället för att konstruera egna alternativverkligheter.

Och mer generellt: Jag tycker att klaskampsretoriken är rejält tröttsam. Och ofta precis så tom och uppblåst, och utan innehåll som du målar upp den ovan. Här motiverar du den med en kort kommentar om ganska självklara sammanhang vars tonläge inte föll dig i smaken!

Jonas N sa...

Johan, för att du öht skall kunna ha någon poäng behöver du faktiskt visa att 'höga skatter', att 'obefintligt sparande' och att 'lättsinnigt spenderande' är helt ovidkommande fenomen för att folk blir trängda i situationer där oförutsedda förändringar plötsligt inträffar och belastar folks privata ekonomi. Och även att folks kunskaper från skolan är helt ovidkommande för hur lätt det är att ta ett annat jobb på ett nytt ställe.

Om du menar det, så argumentera för den ståndpunkten! Och gärna utan billigt vulgära debattknep.

Men min gissning är att du inte intar den hållningen. (Vilket förstås är den mer förnuftiga ståndpunkten, men det är väl just därför du så gärna vill hoppa till klasskampsretoriken istället)

Johan Sjölander sa...

Jonas. Det är lite svårt att fråga Jens om någonting efersom han som du kanske noterat inte längre förekommer i debatten. Och om det då är som du säger att han inte menar vad han skriver är det naturligtvis att beklaga. Men så länge han inte går in och förtydligar sig själv så tänker jag ta honom på orden.

Och då är hans korta kommentar ett exempel på klassförakt (för att ta ett motexempel som du kanske förstår: om du skulle skriva ett inlägg om moderater och jag skrev någonting om bortskämda stureplansungar i kommentarsfältet så skulle du kanske tycka att jag visade på en fördomsfull inställning mot moderater. Och i detta skulle du ha rätt. Då vore det ett klent försvar att jag egentligen inte alls tänkte på alla moderater när jag skrev mitt inlägg, utan kanske bara på en viss specifik moderat. Hänger du med hur jag menar, eller måste jag förklara ännu tydligare???).

Och jag tror redan att jag har förklarat allt det där du efterlyser. När jag pekar på den utslitna kvinnan. På begåvade människor som trots detta inte lyckas särskilt väl i skolan (exempelvis pga att de saknar studievana hemifrån, inte har någon plats att läsa läxorna, eller helt enkelt för att skolan dokumenterat är väldigt medelklassanpassad).

Ditt problem är att du på något sätt utgår från att alla jämt har obegränsade valmöjligheter. Det är lite som i Lennon-sången, "theres room at the top, they are telling you still". Och då kan man hävda att människor som tar lågavlönade jobb får "skylla sig själva".

När du sedan försöker läsa in en saklig diksussion om kopplingen mellan skattekvoten och det individuella sparandet i Jens inlägg så blir det nästan pinsamt. Och det visar att din motvilja mot att överhuvudtaget erkänna att det finns något sådant som "klass" gör att du till och från slänger mer sakliga bedömningar åt sidan.

För ja, jag tycker det är viktigt att anstränga sig i skolan och jag tycker att det är klokt att spara pengar. Jag tycker också att skattepolitiken bör vara utformad så att de med låga inkomster får en så liten belastning som möjligt, och jag tycker det är bra med generella försäkringssystem vilket också gynnar personer i riskgrupper (dvs kvinnor, personer med arbetaryrken) och gör att de får mer pengar över än de skulle få i ett system med mer av privata försäkringslösningar.

Så jag tycker det är bra med ett visst sparande. Men tittar du på USA så kan du att även där uppvisade hushållen under förra året ett negativt sparande. Dvs man handlade för mer än man tjänade. Trots en betydligt lägre skattekvot än den svenska, alltså. Och samma sak kan du se även hos den svenska medelklassen (som ju ändå har mer pengar över vid månadens slut än ditt genomsnittliga butiksiträde). Så att det bara är skatternas fel som gör att folk inte har en slant på banken tror jag helt enkelt inte på.

Men vad detta har med mitt ursprungsinlägg förstår jag inte. Jag hävade bara att det uppenbarligen går att vara rik i Sverige, vilket den aktuella lägenhetsaffären visar på (och det finns fler om du är intresserad). Då tycker jag att man kan fråga sig hur stora klyftorna egentligen måste vara för att det ska vara "motiverande" att "anstränga sig". Jag tycker att det är en relevant diskussion.

Sedan tänker jag fortsätta att kalla fördomsfulla och generaliserande uttalanden för fördommsfulla och generaliserande. Och jag tänker fortsätta peka på om jag ser någon typ av klassförakt bakom dem. Att du går i taket av ilska över den saken tycker jag nämnligen egentligen säger mer om dig än om mig.

Jonas N sa...

Men Johan, det är ju precis det du inte gör: Tar honom på orden alltså!

Istället läser du in långa uppsatser om hela svenska samhället och vad olika grupper egentligen gör och menar i Jens korta inlägg. Du tilloch med fortsätter att brodera vidare samma story. Och du kallar dina egna fantasialster för 'klassförakt'.

Lite nedanför skriver du själv att skolgång, eget sparande och, ja tom måttliga skatter i de lägre inkomsskikten är eftersträvansvärda.

Ju mer du skriver Johan, ju mer uppenbart blir det att du läser in dina samlade fördomar i en kort kommentar, du tom vill läsa in dina fördomar om andras fördomar! Du skriver ju faktiskt att att dina skäl för att hysa samma åsikter är finare än någon annans! Helt hasbrytande logik!

Och nej, att skriva 'frapperande klassförakt' efter tre rader är varken befogat, nyanserat, det är inte debatt eller diskussion. Det är är bara otrevligt och det förstör ...

Och jag stör mig lite extra på detta, eftersom du normalt brukar klara av att undvika invektiv och osakliga påhopp, även om det du skriver ofta är både lite flummigt, lite fördomsfullt, inte sällan faktamässigt lite tvivelaktigt osv.

Men det är ju därför man debatterar, för att se om ens argumentation håller även när den blir ifrågasatt, för att lära sig mer och se nya vinklar ...

Att skrika 'Din vinkel är klassförakt, den skulle kommit från mig istället' är att bara larv. Men det är nästan det du skriver ut ordagrant ovan ...

Som sagt; Märkligt och onödigt!

Johan Sjölander sa...

Jonas. Om du kan förklara för mig vad skrivningarna om "bränner knegarlönen på teknikprylar" och "skolkar i skolan" är annat än ett sätt att uttala sig förklenade om folk som blir arbetslösa och kräver vettiga arbetslöshetsförsäkringar (betalade av "de flitiga och sparsamma"), så ska jag ge dig rätt. (Frågorna blir alltså: har alla arbetslösa skolkat i skolan och bränt pengarna på teknikprylar? Och om inte, vad har då den typen av uttalanden med saken att göra?) Men det kommer du inte att kunna göra.

Sedan har du rätt i en sak. Det behövs inga utläggningar för att analysera Jens kommentar. Det räcker med ett ord; klassförakt.

Jag har dock i min välvilja även utvecklat detta i förhoppningen att även du ska ta till dig något. Och jag har då även byggt ut analysen. Om du upprörs över detta så hade du ju inte behövt skriva lika långa kommentarer själv.

Jag tycker det är ganska oproblematiskt att påstå att ett uttalande andas av klassförakt, om det gör det. Jens kommentar är varken första eller sista gången sådant förekommer (jag har stött på det otaliga gånger i diverse olika sammanhang).

Sedan förstår jag att själva det faktum att det finns klasser är så provocerande för dig att du går i taket över den saken. Och där kommer vi nog inte kunna nå varandra. Om du väljer att blunda för den delen av verkligheten finns det tyvärr ingenting jag kan göra som ändrar på den saken (törs jag säga, efter otaliga skriftväxlingar av detta slag som bara ytterst sällan lett framåt.)

Jonas N sa...

Johan, hur många ggr behöver man förklara självklarheter för dig?

Skriver man
'skolkar i skolan' menar man sannolikt 'skolkar i skolan' och med 'bränner på teknikprylar' menar man högst sannolikt just det!

Ingetdera beteende är på något sätt klasspecifikt (med din definition av 'klass' som jag misstänker har mer med valsedel än med börd att göra).

Det uttalar sig inte negativt om arbetslösa i sig, eller om arbetare i sig, det uttalar sig kritiserande om handlingar, om val folk kan göra helt oavsett klass/börd/valsedel, och som alla vet är mindre visa än motsatsen.

På dina nonsensfrågor är svaren de uppenbara:
Nej, alla arbetslösa har inte skolkat, eller spenderat lättsinnigt.

Men de som inte har gjort det är bättre rustade i händelse av ett förlorat jobb, och omvänt de som har gjort sådant är de hos vilka det svider mer när de väl drabbas av ett förlorat jobb.

Och, vilket är mitt tillägg här: Det är inte statens uppgift att lindra alla sorters (självförvållad) sveda.

Så nej, Jens uttalar sig förringande om vissa (självvalda) handlingar (samt skattetrycket) och inte om arbetslösa. Han tom skriver att det är synd om dem (pga av sina handlingar) när dessa blir arbetslösa.

Så i ditt första stycke ger du mig rätt. Det är livsstilsval som kritiseras!

Men sen vänder du på klacken och säger raka motsatsen igen. Att det är klasstillhörighet som kritiseras! Helt makalöst!

Det du kallar 'analys' är dina egnafördomar om hur medel- och överklassen lever och tänker, och vilka fördomar du tror att de hyser. Allt detta är tämligen innehållslöst! Mina långa kommentarer handlar bara om att påtala om och om igen att din enda poäng, begreppet 'klassförakt', är tom och har sitt ursprung bara i din fantasi.

Läs själv vilka hårresande påståenden du behöver konstruera, som tex:

"över- och medelklassen .. som tror att de är bättre än alla andra", eller

"Ditt problem är att du på något sätt utgår från att alla jämt har obegränsade valmöjligheter"

Var någonstans har jag gett ens den ringaste lilla antydan om att jag menar detta? detta är fullkomligt absurt, Johan! Varenda val någon någonsin gör innebär ju motsatsen, dvs att man väljer bort ett antal alternativ, ofta kanske för all framtid.

Varför (i hela ...) behöver du besvärja fram sådant nonsens om andra? Är det för att försvara din urpsrungliga position? För att slippa backa från ditt ursrpungliga utfall!?

Jag noterar iaf att du har backat från ett 'klassförakt som är frapperande' till en kommentar som 'andas klassförakt' .. alltid något!

Och fortfarande: jag föreslår att du kritiserar i sak och inte de uppsatser av besvärjelser du tror dig kunna se bakom ett inlägg på tre rader!

Sen till mig, som du försöker att pådyvla lite allt möjligt!

Jag har aldrig sett att begreppet 'klass' innehåller något annat än just pajkastning. Och det är därför jag jagar dig här också.

Det finns en (1) familj vars förstfödda/födde får ärva ett ämbete. Där kan man tala om klass. Och sen finns det en ganska begränsad, men dock mycket större kader av politiker som har lyckats skaffa sig egna regler och möjligheter att skaffa sig jobb och försörjning som ingen i den civila sfären får tillgång till. Där skulle man kunna tala om klass.

Men i övigt, när du talar om klass så läser jag enbart 'skillnader'.
Skillnader finns nämligen i samhället, både mellan individer, mellan olika arbetsuppgifter, mellan föräldrars bakgrund osv.

Men att börd automatiskt skulle innebära tillträde till högre positioner, eller utesluta från sådan är nonsens . (Det är bara inom det politiska sådant förekommer i viss omfattning).

Om idag rika människor vill försörja sin son med ett kreditkort så kan ingen hindra dem, men om detta är allt han har att komma med så förlorar både han och föräldrarna. Var ser du ett problem med detta? Är det bara avund pga av att dina föräldrar inte var så rika som du tror andras är eller var?

Nästan alla i Sverige knegar för sin lön, några få har blivit eller fötts så rika att de inte behöver det. Men dessa är ingen faktor i hur politiken beksrivs. Sen finns det okså en ganska stor andel som står utanför och stått utanför. Det har de för att inträdeströsklarna har gjorts högre och högre av ffa vänsterpolitk. Där kan man tala om institutionaliserade skillnader, om 'klass' med dina ord. Dom som inte kommer in, behöver försörjas och utgör en underklass, med dina ord.

Jag kan köpa att att om man skapar en sådan tröskel så kommer där finnas folk som finns nedanför, och andra som finns ovanför. Jag är emot dessa trösklar, men många inom rörelsen menar att dessa utgör själva 'rättvisan'. Men när du yrar om 'klass' yrar du om något helt annat. Du Menar att alla inte har samma förutsättningar eller får samam utfall utgör klass!?

Ok, så kan man ju säga, att hjänrkirurgen och städaren tillhör olika klass. Men det är ganska innehållslöst. Vi kommer att behöva båda .. oavsett vad, och att bekämpa sådant är meningslöst redan innan man har börjat ...

Det vore att hysa 'skillnadshat' eller att bderiga 'skillnadskamp' och att bneskylla andra för att hysa 'skillnadsförakt' eller skapa 'skillnadsklyfor'


Ja du hör själv att det blir ganska tomma ord om man uttolkar det med dess faktiska innebörd