Jag tror det var länge sedan jag såg Carl Bildt så rosenrasande som i kvällens tevenyheter. Bakgrunden är att ud-tjänstemannen Lars Danielsson använder sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet och på dagens DN-debatt går ut med en del konstruktiva idéer om hur vi skulle kunna renodla vissa funktioner i den svenska monarkin genom att avskaffa den så kallade utrikesnämnden.
Själv har jag lite svårt att se nyttan av att kungen ges någon typ av politiskt roll, så jag tycker absolut att Danielssons förslag är värt att beakta. Nu tror jag inte att det kommer att bli någon översyn av den saken, eftersom Mona Sahlin ganska direkt signalerade att hon inte var intresserad av det och frågan därmed torde vara politiskt död. Men jag tycker ändå att det är en viktig diskussion.
Så alltså inte vår utrikesminister. Tvärtom avfärdar han det hela i bryska ordalag (se även SvD och DN, för den delen). Och en ganska märklig diskussion om socialdemokratins eventuella antimonarkism vidtar.
Det sägs att det finns någon typ av fejd mellan Danielsson och Bildt som går betydligt längre tillbaka än till slutet av förra mandatperioden. Kanske är det detta som exploderar, när toppdiplomaten istället för att förtvina i tysthet på sin kammare efter att ha berövats alla arbetsuppgifter nu använder tiden till att ta ordentligt med plats i offentligheten. Uppenbarligen trampar han på åtminstone någon typ av öm tå bara genom att göra sig påmind om att han finns.
En som däremot gillar Danielssons idéer är Johanna Nylander. "Klokt av Danielsson", skriver hon på sin blogg. Och det tyckte åtminstone jag var lite kul.
Andra bloggar om: Lars Danielsson, Carl BIldt, utrikesnämden, politik, kungen, regeringen och annat intressant
6 kommentarer:
Det är ju kul att jag kan glädja någon :) Jag tycker man ska ge cred till Danielsson för att han är en bra politiker. Sen kan han vara en mindre lämpad statstjänsteman, och man kan ifrågasätta om ambassadörer egentligen bör skriva på DN debatt. Å andra sidan så är det ingen som inte vet om att han är socialdemokrat, så han skriver ju per automatik inte som ambassadör, utan som sosse.
carl bildt är arg för att han vet eller misstänker att han grundlurats av göran persson/lars danielsson och det är alltid svårt att inse att man är människa, alltså åtminstone i emellanåt dum i huvudet. vad det handlar om är förmodligen att den larviga historien om att danielsson haft ihop det med en annan underlydande statsjänstekvinna (oj, vad lustigt) hittades på av persson/danielsson själv för att freda persson från tsunamikatastrofens politiska efterverkningar (danielsson offrar sig alltså, vilket kan förefalla rimligt att han borde göra när han genom att inte själv agera satt sin husbonde i klistret), och på nåt vis har de fått självaste carl bildt att vara den förste eller bland de första som spred historien eller på annat sätt gjorde den uppmärksammad, inte undra på att carl bildt är så arg att han inte vill ge danielsson något ambassadörsjobb, men nu ger danielsson igen för sin arbetslöshet och skriver politiska artiklar i dn förmodligen i syfte att carl bildt ska ge honom ett ambassadörsjobb så att han håller tyst och inte skriver besvärliga saker i svenska tidningar, en riktig svensk sandlåda, ingen nelson mandela här
Carl Bildt framstår som alltmer småaktig i alla sina utfall mot Danielsson.
Som nu t.ex. att han lägger ord i mun på Danielsson:
"En del socialdemokrater tycker illa om kungen"
I min mening ett illvilligt sätt att medvetet misstolka som man har också tidigare set prov på från Bildt's sida och som jag verkligen hoppas inte kommer vara trendsättande för hur debatt förs i Sverige. Denna typ av misstolkningar och vridningar har ju varit vanliga bland småpartier utanför riksdagen på extrem vänster och högerkant. Dock deprimerande att se från en regeringsmedlem i Sverige.
När jag läste Danielssons förslag så uppfattade jag det som sansat och relevant. Han också poängterade vikten av information till kungen och även föreslog att den skulle bli mer frekvent.
Personligen så vad som jag finner mest störande är en utrikesminister som framstår som så småaktig och känslostyrd. Jag hoppas verkligen att det här inte avspeglar Bildt's yrkesutövning i helhet.
Jag tycker det framgår med all önskvärd tydlighet vem danielsson anser är hans chef, och det är inte bildt i egenskap av utrikesminister och överkucku på ud.
rent formelt är ju carl bildt hans chef och man kan ju tycka att danielsson då i egenskap av tjänsteman underställd bildt inte bör bedriva socialdemokratisk partipolitik och opinionsbildning. vill han ägna sig åt sådant kan han lämna in sin avskedsansökan och börja arbeta i det socialdemokratiska partihögkvarteret med mona sahlin som chef.
givetvis har danielsson all rätt i världen att uttrycka sig politiskt, men samtidigt bör han ta en allvarlig funderare på vart hans lojalitet ligger. ska han som sagt bedriva socialdemokratisk partipolitik eller försöka agera som en tjänsteman med bildt som chef? han kan inte spela i båda lagen samtidigt för att använda en sportmetafor.
Johanna - jag tror att du har fel om Danielssons kompetens. Tvärtom tycker jag att det rätt entydigt verkar vara så att han är en av de skarpaste tjänstemän vi har på den internationella arenan.
Sune - Tja... I beg to differ.
Fredrik - håller med.
Jamaica - Du har en poäng. Hade inte Bildt varit så småaktig utan istället dragit nytta av Danielssons erkända kompentens och internationella kontaktnät hade LD säkert inte ägnat tid åt denna typ av (förvissor sansade, men ändå) offentliga funderingar. Men det är faktiskt regeringens förlust (och så det svenska folkets, naturligtvis). Skulle exempelvis tro att förutsättningarna att ordna ett bra ordförandeskap 2009 hade varit betydligt större om regeringen på allvar kunnat ta Danielssons erfarenhet av den saken i anspråk.
Fredde här. Varför ger han inte Danielsson sparken? Får han inte?
Skicka en kommentar