måndag, augusti 20, 2007

En alternativ förklaring till Reinfeldts osynlighet

Det ser ut som en tanke. Samma dag som DN:s ledarsida går till attack mot statsministern för att han är alltför osynlig presenterar SvD nya siffror som ger Reinfeldt ett stort förtroende i väljaropinionen. Och frågan är om dessa två ting egentligen inte hänger samman.

Låt mig först säga att det kan vara så som många på högerkanten (tex vår vän Björn på Bloggen Bent) vill ha det. Orsaken till osynligheten är ett nytt ledarskap, viljan att delegera. Eller kanske är det tom som statsministern själv uttrycker det; allt är medias fel, som inte bryr sig om de lågavlönade kvinnor (att FR under ett fåtal tillfällen under det nästan hela år som förflutit sedan han vann valet besökt kommunala arbetsplatser är visserligen en ganska lam ursäkt för att han knappt syns alls, men ändå.)

Men jag skulle här vilja ta tillfället i akt att pröva en annan hypotes. Det kan också vara så att statsministerns osynlighet är självvald. Och, om vi går till dagens opinionssiffror, i det avseendet inte helt misslyckad.

Den borgerliga regeringen agerar nämligen uppenbart enligt taktiken ”riv av plåstren”. De försämringar man vill göra genomförs direkt, och så hoppas man att väljarna ska ha glömt – eller att högkonjunkturen ska ha fått dem att glömma – lagom tills det är val igen. Lite intressant är att även kraftiga skattesänkningar för de rikaste (fastighets- och förmögenhetsskatterna) verkar bedömas som minusfrågor, som ska klaras av så fort som möjligt. Men ändå. Sådan verkar uppenbarligen vara taktiken.

Och då finns det två sätt för en i grunden populär statsminister som Fredrik Reinfeldt att agera på. Antingen står han i första ledet, investerar sitt personliga förtroendekapital i att förklara det nödvändiga i regeringens åtgärder. Effekten då torde bli att opinionstappet för regeringen blir något lägre, till priset av att statsministern själv får sig en och annan smäll.

Eller så håller man sig undan. Genomför något halvhjärtat propagandajippo a la statsministerns arbetsplatsturné. Låter andra – som i det här fallet Littorin – ta de negativa konsekvenserna. Och effekterna borde då kunna bli just de vi nu ser; en populär statsminister leder en impopulär regering.

Fredrik Reinfeldt har aldrig genom sin karriär satt det politiska innehållet i första rummet. Han har alltid anpassat sig till stunden, till vad som för tillfället passar bäst. Att det är dessa egenskaper som förklarar hans frånvaro i debatten, snarare än att han är en allmänt fin kille som gärna delegerar, tycker jag är en tanke som åtminstone måste prövas.

Andra bloggar om: , , , , , , och annat intressant

5 kommentarer:

Tomas sa...

Kan det helt enkelt inte vara så att Reinfeldt har en modern ledarstil och låter respektive "underchef" sköta sitt område utan att bli toppstyrda hela tiden? All den plats GP tog i media när han körde över sina ministrar respektive hans uttalanden när de senare valde att avgå av samma orsak försvinner ju med Reinfeldts ledarstil.

Folk vill inte ha en semi-diktator som sätter sig på andra, folk vill ha en mänsklig statsminister precis som de vill ha en mänsklig chef på jobbet. Dessutom är Reinfeldt uppenbarligen handlingskraftig då flertalet av alla vallöften har genomförts, även om man kanske inte gillar alla av dem. Det är den största skillnaden mot Sahlin som också har mänskliga drag men som i princip inte åstadkommit något under de 12 år hon satt som minister. Dessutom har hon bevisligen ett dåligt ordningssinne (om man ska vara diplomatisk), det ligger henne definitivt i fatet.

Tobias sa...

Förutom då själva akassan där jag numerera betalar in 360-370 kr i månaden måsten jag ändå våga påstå att vår nya regering faktiskt är handlingskraftig. En kompis som gått på akassa i många år fick _plötsligt_ jobb då hans akassa skulle sänkas..
Alianen är ett steg närmare hur vi som medborgare egentligen tycker!

Frågan är vad vänsterflummedia kommer tycka om sisådär 10-15 år då de flesta partier som har makten ogenerat har program som visar illa åsiker om islam? Detta kommer att ske, eftersom religion aldrig får bli politisk igen.. (jepps jag svävar ut) :)

/Tobias

Populisten sa...

Sjölander du har nog helt rätt i din "dra av plåstret"-teori. Det var väl egentligen därför som mandatperioden förlängdes till fyra år? För att en regering ska kunna ta kortsiktigt impopulära beslut som de tror kan ge långsiktiga vinster.

Men vad gäller osynligheten så är Thomas mer inne på rätt spår. Det Reinfeldt uppvisar som regeringschef är en ledarstil som förväntas av vilken chef som helst på vilket företag som helst numer. Att han inte stödjer sina ministrar vet vi inget om. Han kanske coachar dem stenhårt. Men i media får de klara sig själva. Har man en så hög position som statsråd så förväntas man klara det. De som inte gjorde det har också fått gå. Att som GP offentligt hacka ner på sina underlydande är ju en fullständigt medeltida ledarstil. Men en statsminister med ett mordent ledarskap är så klart tristare för media.

Anonym sa...

Fascinerande när en vänstermänniska beskriver angelägna reformer som "försämringar". Som "väljarna ska glömma".

Sånt skitsnack.

Lite ödmjukhet skulle inte skada. Vänsterblocket har haft minimal majoritet i 30-40 år med några få avbrott vid makten.

Det betyder att ungefär halva svenska folket i nästan trettio år - med några få andhämtningspauser - fått leva med sossarnas försämringar. Förlåt, reformer.

Ali Esbati sa...

Jag har prövat tanken. Den visade sig stämma mycket bra.