Det visar på var det här landet befinner sig när det blir en nyhet att centerpartiet inte går med på sitt ungdomsförbunds krav att införa en plattskatt. CUF:s krav är alltså att vi ska gå från en modell där höginkomsttagare betalar en högre procentsats på sina höga inkomster och låginkomsttagare då relativt sett en lägre, till en modell där alla betalar lika stor del. Alltså en politik där skattesänkningarna (för jag antar att det är skattesänkningar de unga bondeförbundarna är ute efter) går främst till de som tjänar mest.
Många förknippar kravet på plattskatt med massiva skattesänkningar. Så behöver det ju egentligen inte vara. Vi skulle kunna ha en plattskatt på säg 40-50 procent, om vi ville. I kommunerna har vi ju idag en plattskatt, och nivåerna skiljer sig som bekant åt. Det intressanta med själva plattskattstanken är ju inte skattekvoten, utan fördelningen. När CUF lägger kraft på att argumentera för en plattskatt riktar de alltså inte främst strålkastarljuset mot de höga svenska skatterna, utan mot det faktum att höginkomsttagare dessutom bidrar relativt sett mer än låginkomsttagare till denna skattekvot.
CUF går alltså i direkt konfrontation mot den egna regeringen, som åtminstone i retoriken säger sig vilja inrikta skattesänkningarna främst på låg- och medelinkomsttagare (att det sedan inte blivit så i praktiken är en annan femma.) Då frågar man sig, varför då? Låt oss titta på argumenten för en platt skatt.
Det första är att det är enkelt. Och det är naturligtvis sant och riktigt. Att vi idag har en statsskatt som endast de som tjänar hyfsat mycket betalar är onekligen mer komplicerat än om vi inte hade det. Men å andra sidan. Är detta verkligen ett problem? Jag skulle nog vilja säga att det i sådana fall är ett ytterst marginellt sådant. Så detta argument kan åtminstone inte i sig motivera en omläggning av skattesystemet.
Det andra argumentet är att man slipper marginaleffekter. Marginaleffekter, det är när systemen fungerar på det sättet att det inte lönar sig för en individ att jobba lite mer, eftersom den högre ersättningen då äts upp av exempelvis höjd skatt. Med en plattskatt slipper man ju naturligtvis alla sådana effekter på skattesidan. Så det verkar ju vara ett relevant argument. Eller?
Nej, faktum är att det inte är det. För de marginaleffekter vi har i Sverige idag finns nämligen inte främst på inkomstskattesidan. Där de finns är snarare i kopplingen till olika typer av inkomstprövande bidrag. Att du får behålla några spänn mindre av den hundralapp du får i lönehöjning när du tjänar 35 000 än du fick när du tjänade 17 000 är i detta sammanhang inget stort problem (däremot är det ett problem när deltidsarbetande kvinnor på grund av höjda avgifter till någon inkomstrelaterad verksamhet eller för att hon förlorar det ena eller andra bidraget faktiskt till och med kan gå ner i disponibel inkomst efter att hon har gått upp i arbetstid, tex).
Så marginaleffektsresonemanget är kanske teoretiskt snyggt, men har inget med dagens svenska verklighet att göra. Och om det är marginaleffekter vi vill komma åt finns det en lång lång lista på åtgärder som kan vidtas innan vi ger oss in på att införa plattskatt.
Så då kokar allt till slut ner till det tredje argumentet. Nämligen att plattskatt är rättvisare. Det är helt enkelt moraliskt fel att höginkomsttagare inte bara ska betala mer skatt i kronor och ören (det tycker även de som är för plattskat är ok), utan de ska också betala en högre procentsats av sina inkomster över en viss gräns.
Alltså: vad vurmen för plattskatt i slutändan kokar ner till är att man tycker det är orättvist att de som tjänar mycket betalar relativt sett lite mer i skatt än de som tjänar lite. Att direktören betalar relativt sett lite mer än undersköterskan, läkaren än lågstadielärarinnan. Och detta är en syn på rättvisa som väldigt många i det svenska folket nog har svårt att ställa upp på.
För det viktiga här är att man också orkar vända på argumentationen. Vid varje given skattekvot, innebär en plattskatt nämligen att låginkomsttagaren betalar lite mer än hon hade gjort med en progressiv skatteskala. När CUF:arna kommer dragandes med sin plattskatt ska vi alltså inte främst kritisera dem för de våldsamma skattesänkningar de föreslår. Vi ska fråga dem varför de vill ha högre skatt för låginkomsttagarna än de hade fått med en annan skattepolitik.
På ett sätt hoppas jag nästan att CUF vinner där på centerstämman. Det skulle göra alternativen i svensk politik så oerhört tydliga.
Andra bloggar om: politik, centerpartiet, cuf, skatter, skattepolitik, ekonomi, plattskatt och annat intressant
12 kommentarer:
Låg och platt skatt (eller ingen skatt alls) för miljardärers aktieklipp har Sverige dock aldrig haft något problem med.
Arbetsfria inkomster beskattas platt i Sverige. Och arbete kan vara helt skattefritt - så länge det utförs av maskiner.
Betalar man 32 kronor per intjänad hundralapp med en progressiv skatteskala eller 32 kronor per intjänad hundralapp med platt skatt, är det fortfarande 32 kronor. Att påstå att låginkomsttagaren betalar mer skatt är i bästa fall oärlig argumentation, i värsta fall en ren lögn. Det var som när (s) gapade om pensionärsskatt när pensionärerna i själva verket fick oförändrad skatt. Relativism i all ära men när man framställer sig själv som fullständigt okunnig när det gäller grundläggande matematik är det kanske dags att se över sina argument.
För övrigt _ökar_ de totala skatteintänkterna i de länder som infört platt skatt, vilket ger underlag för skattesänkningar för ALLA. "Alla ska med" är ett väldigt ihåligt slagord i ett land där mellan mer än hälften av låginkomsttagarens inkomster försvinner till olika former av skatter.
Käre LibeRatio, du har uppenbarligen inte läst mitt inlägg. Min poäng var att allt annat lika, så beskattas en låginkomsttagare mer med plattskatt än med progersssiv skatt. Förstår man inte denna grundläggande matematik kanske det är dags att se över sina argument...
(Och argumentet med att skatteintäkterna ökar i de länder där en plattskatt införts är så ... tunnt ... att jag inte tog upp det i inlägget. Det borde jag gjort. Det är nämligen inte särskilt svårt att se att det inte är den platta skatten i sig som inneburit att exempelvis Rumänien ökat sina skatteintäkter.)
Hej Johan, väl skrivet, men det känns inte riktigt som om du förstått förslaget om plattskatt, eftersom kritiken du riktar inte är riktigt relevant alls.
Precis som den kommunala plattskatten vi redan idag har, är den plattskatt CUF föreslår förknippad med ett grundavdrag (tekniskt löst genom en skatterabatt, men effekten är densamma). I motionen från Stureplanscentern (en bit ner, nummer 808) föreslås ett (vanligt) grundavdrag på "minst ett basbelopp". CUF i sin tur föreslår en skatterabatt på 40000 kr, motsvarande en skattefri inkomst på ca 120000 beroende på skattesats. Du får gärna jämföra hur detta förslag, som är det CUF verkligen står för (och alltså inte en plattskatt utan grundavdrag), slår mot låginkomsttagare jämfört med det (s) har...
Jag kan hålla med om att det inte är alldeles pedagogiskt framfört från CUF:s ledning, och att införande av plattskatt inte nödvändigtvis innebär avskaffande av grundavdrag (eller liknande mekanismer) tycker jag faktiskt inte alls framgått i offentliga debatten, så att du missat det här är väl kanske förståeligt.
Jag har mer funderingar runt det här, men det är så mycket så att det bör räcka till ett helt eget inlägg på min egen blogg, och jag tror att övriga tankar jag har runt det här inte tillför alltför mycket till debatten här.
Den här länken skulle visst varit med också. Det är stycket om inkomstskattepolitik och platt skatt i CUF:s sakpolitiska program, där CUF:s ställningstagande på området beskrivs.
Magnus, tackar för länkarna. Tror faktiskt inte att min argumentation faller, även om jag måste erkänna att jag inte hade greppat omfattningen av den ungcenterpartistiska skattesänkarambitionerna.
För det framgår tydligt i stureplanscenterns motion att den primära måltavlan är den statliga inkomstskatten. Alltså omfattande skattesänkningar som bara går till de som tjänar mest. Och argumentet för det är de marginaleffekter som hävdas plåga svenskarna, vilka jag argumenterade mot i inlägget ovan.
Sedan har du rätt i att man också föreslår bisarrt omfattande skattesänkningar, varav en del ska gå till de som tjänar minst.
För återigen; genom att ta bort skatteskalans progressivitet minskar man utrymmet för skattesänkningar åt dem som tjänar minst. Samtidigt som nedskärningarna som måste följa av stureplanscenterns färdplan mot 2014 med nödvändighet kommer att slå hårdast mot dem som är i störst behov av offentligt stöd.
Me du har rätt i att mitt inlägg mer handlar om plattskatt som princip än om det konkreta CUF-förslaget. Men om det nu bara vore massiva skattesänkningar CUF var ute efter skulle man kunna säga det. Istället lägger man faktiskt kraften på att argumentera för det platta. Detta måste väl ändå förstås på något sätt?
(För övrigt, när det gäller stureplanscentenrs motion, kan jag konstatera att förmågan att analysera svensk 1900-talspolitik tycks ligga i paritet med förmågan att rättstava Ingvar Carlssons namn. Men det var en parantes :-)
Jag har ärligt talat inte läst motionen, bara att-satserna. Jag har ju hört argumenten för förr, så jag var lite lat.
Vad gäller CUF:s förslag så är det betydligt mer progressivt jämfört med det som gäller just nu (tack vare den mycket höga skatterabatten), även om det kallas platt. Och därmed faller det enda argumentet mot plattskatten i ditt inlägg (såvida du inte tänkt fortsätta med att skarpt kritisera (s) för att ha en ännu orättvisare skattepolitik!). Du ger ju till och med oss rätt i att en plattskatt vore mindre byråkratisk. Det du skulle kunna kritisera vore väl annars frågan om det nya systemet överhuvudtaget är realistiskt (speciellt CUF:s som innebär drastiska förändringar, Stureplanscenterns förslag är som du redan noterat mer modest och får annorlunda effekter), men det har du inte gjort förrän nu i den senaste kommentaren.
Att genomföra ett sådant drastiskt skifte som CUF står för är ju självklart inte något som kan göras utan att rejält ändra på de samhälleliga transfereringarna, precis som du också inser (och även då lär det behövas en längre övergångsperiod).
Samtidigt finns det ett betydligt mindre behov att betala ut pengar i form av bidrag när inte skattmasen tar hand om dem från första början. Visserligen skärs samhällets utbetalningar till dem som har lägst inkomster ner, men samtidigt försvinner inte en massa pengar till staten i form av skatt. Hur realistiskt de exakta nivåerna är låter jag vara osagt - det är såvitt jag vet ingen som räknat på dem i detalj ändå.
Slutligen vill jag starkt dementera att jag skulle påstått att CUF:s föreslagna skattesänkningar är bisarrt stora, det är din tolkning att de är det. Kom ihåg att CUF vill göra ganska omfattande förändringar i hur det svenska samhället ser ut. Jag förstår att du inte håller med (annars vore du knappast socialdemokrat), men det är ett alldeles för omfattande område för att hantera i en ensam bloggkommentar.
Nej Johan, allt annat lika, dvs. lika stora avdragsmöjligheter, lika stort grundavdrag, etc, så är 32 kronor fortfarande 32 kronor (om det nu är där som skattsatsen hamnar). Men allt annat är inte lika. Skatterabatten om 40 000 har betydligt större marginaleffekt för den som tjänar lite än för den som tjänar mycket. Till skillnad från nuvarande (s)ystem bygger CUF:s förslag på marginalnytta istället för marginalbestraffning.
En barnfamilj där båda makar tjänar motsvarande en industriarbetare beskattas idag med ca 43%. Ingen kan förneka att låg- och medelinkomsttagare beskattas hårt. Hårdast i OECD faktiskt. Effekten blir att de görs beroende av samhällets transfereringssystem (där merparten av det som inte äts upp av administrationen går tillbaka till skattebetalaren). CUF (och förhoppningsvis resten av Alliansen (även om jag ibland tvivlar)) vill flytta makten från staten till de enskilda människorna. Det hedrar dem.
Kul att konstatera att debatten nu förskjutits från att handla om det braiga med plattskatt, till att istället handla om det braiga med ett grundavdrag. Men faktum är att man om man vill (vår nuvarande regering som jag inte hyser några överdrivet varma känslor för men ändå, gör det tex) mycket väl kan kombinera ett grundavdrag med andra progressiva inslag. Som tex en statlig inkomstskatt som endast berör de högsta inkomsterna.
Så det är ju inte det som är det stora med varken stureplanscenterns motion eller CUF:s förbundsstyrelses förslag. Några tusenlappar hit eller dit på jobbavdraget är helt enket inte grejen.
Nej, grejen är att störra vikt ska läggas vid skattesänkningar som endast berör höginkomsttagare. Att sedan CUF dessutom vill sänka skatterna så radikalt att alla får sänkt skatt är i det sammanhanget faktiskt fullständigt ointressant; dels för att det som Magnus antyder är orealistiskt, dels för att effekterna av så ambitiösa skattesänkningar om de trots allt skulle genomföras skulle få så drastiska effekter, inte minst för låginkomsttagarna.
Så jag skiljer mig alltså på två avgörande sätt från CUF:s linje. Dels tror jag att vi behöver en betydligt högre skattekvot än cuffarna drömmer om, om vi ska kunna göra Sverige någorlunda jämlikt. Men det är kända positioner, och alltså inget nytt.
Men dessutom menar jag att man kan minska skattebördan för de som tjänar minst, och ändå få in de pengar som behövs för att upprätthålla välfärden, genom att beskatta höginkomsttagarna något mer.
Det är denna senare principiella skillnad jag har velat belysa. Och där vidhhåller jag mina argument från inlägget ovan.
(Och Magnus, absolut, jag ber om ursäkt om du uppfattade det som att jag tillskrev dig åsikten att cuffarnas skattesänkningar var "bisarra". Det uttrycket och den åsiktem står helt för mig.)
Att debatten kommit att handla mer om grundavdrag än om platt skatt beror helt och hållet på att du i ditt inlägg bara gav ett argument mot platt skatt, vilket snarare var ett argument för grundavdrag än mot platt skatt. I övrigt är det enda argument du gett runt platt skatt ett som talar för platt skatt (minskat krångel). Det enda argumentet för en progressiv skatteskala från din sida som jag sett är närmast att beskriva som "för att det går".
Det är också tveklöst så att CUF:s skattemodell skulle få drastiska effekter, precis som du säger. Men med det är inte sagt att följderna automatiskt är dåliga! Det är ju låginkomsttagarna skattesänkningarna är fokuserade på i CUF:s modell. Och även om man inte når riktigt ända fram (högre procentsats eller lägre skatterabatt) så är det ändå ett mål att sikta på, och tveklöst en frisk fläkt jämfört med både vänstersidan och de borgerliga partierna (som bara gör mindre justeringar av procentsatser).
Det finns för övrigt alla möjligheter att fundera över andra platta skattesystem. Henrik Sjöholm experimenterar lite med en modell på ett plattskattesystem som du kanske kan tycka är bättre än CUF:s (tack vare en betydligt högre skattesats).
Jag har fortsatt diskussionen på
http://johansjolander.blogspot.com/2007/08/svenskan-visar-vad-plattskatt-handlar.html
inte minst med anledning av SvD:s ledarstick idag.
Skicka en kommentar